Etikettarkiv: Trollhättan

Slussdebatt i Trollhättan utan fritidsbåtar!?

Slussarna i Trollhättan är till åren komna och måste ersättas med nya. I media pratas det mycket om vänersjöfarten och dess betydelse för industrin.  Men det talas väldigt lite om slussarnas betydelse för fritidsbåtslivet i Vänern i dag. Och om dess stora outnyttjade potential för båtturismen i framtiden talas det inte alls.

Lite läskigt, ska vi klara det här?

Slussen i änden av Karls grav tar dig ut i Göta älv.

D som följt med Lustbåt känner till frågan. Men nu har frågan äntligen nått gammelmedia och politiken.

Med svarta rubriker har slussarna i Göta älv tagit plats i lokalmedia kring Vänerns stränder. Innan de gamla faller för åldersstrecket år 2030 måste beslut och pengar till nya vara klara, annars är den kommersiella vänersjöfarten ett minne blott.

Utan sjöfart kommer både industri, arbetstillfällen och miljön att bli förlorare.
Men frågan borde inte stanna med det. Fritidsbåtslivet är helt lämnat åt sidan i diskussionen.  Det är så klart något Lustbåt inte kan acceptera. Båtliv är en del av turismindustrin, och  för framtiden lika viktig som pappers och verkstadsindustri.

Slussar för fritidsbåtar

Den 93 kilometer långa Göta älv är vägen till havet för många av Vänerns fritids skeppare. Det är många som varje sommar tar sig till havet via kanalen, och vidare längs Västkusten, Danmark eller ännu längre.  Andra reser motsatt väg. Både Göta och Dalslands kanal behöver älven för att besökare ska kunna ta sig till deras utlopp i Vänern.

I diskussionen om framtidens slussar måste tänka till om morgondagens båtliv, och vilken roll Vänern ska spela i det: I jämförelse med Västkusten är Vänern närmast oexploaterat, och Göta älv som i dag av många upplevs som en tämligen trist och oinspirerande transportsträcka har inte den  förutsättningar att bli ett resmål i sig själv?

Flygmotor i båten, är det rätt?

Många gamla Nimbus båtar har värmare och varmvatten beredare från Volvo Flygmotor. Hur hamnade de där? Lustbåt har kollat och funnit att det faktiskt (nästan) är en liten raketmotor som får upp temperaturen ombord.

I dag finns inte Volvoflygmotor kvar. Volvo Areo såldes så sent som 2012 av AB Volvo till engelska GKN och heter numera GKN Aerospace Sweden. Det är ett företag som gör och har gjort flygmotor och komponenter massor med civila och militära flygplan.  Men vad har värmare och varmvattenberedare med det att göra?

Dieselvärmare och flygmotor

Låt oss ta det från början. Volvo flygmotor var ett företag som sysslade just med flygmotorer, Först byggde man motorer till  propellerplan, men efter andra världskrigets tog företaget steget in i jetåldern. Flygmotor var en liten del av stora Volvo som förutom att tillverka personbilar, båtmotorer och en hel del annat tjänade och tjänar pengar på att bygga lastbilar och bussar.

En spolformad Em metallhylsa med många slangar från Volvo Flygmotor

En spolformad Em metallhylsa med många slangar från Volvo Flygmotor kan verka spännande

Och för att chafförer och passagerare inte ska frysa rumpan av sig behövs det värme ombord. I en tid när det var ”in house” som gällde kom utvecklingen att hamna hos Volvo flygmotor. Eftersom man där var förtjust i reaktionsmotorer kan man tänka att det inte var så konstigt att den värmare man konstruerade gjordes i form av en spolformad metall tub i vilken man omgärdat av skovelhjul eldade en brännbar vätska.

Det var en konstruktion som var så klurig att man kunde ta patent. Systemet kallades ARDIC som vad tiden led också kom att bli det

Skylten alar dock om att det rör sig om en varmvattenberedare.

Skylten talar dock om att det rör sig om en varmvattenberedare.

varumärke och namn som värmaren såldes under. Och förutom i Volvos lastbilar och bussar tog den också snart plats i Nimbus, Maxis och Sweden Yachts båtar, på eftermarknaden och i konkurrerande biltillverkares fordon.

Av olika – inte minst logistiska skäl – blev Eberspächer ägare till Ardic 1997, och hos dem levde faktiskt varumärket och konstruktionen kvar som värmare till och med första Volvos XC90 modellen tills fabriken lades ned och varumärket samt ett stycke industrihistoria utan någon större uppmärksamhet gick i graven för något år sedan.

Däremot finns det  verkstäder och återförsäljare som Värmedoktorn som lagt sig vinn om att ha reservdelar till värmarna för överskådlig tid framåt i lager. Hos dem finns också instruktionsböcker att hämta