Etikettarkiv: Storebro

Storebro 31 – bara en dröm, Sagan om Storebro kap 3 #blogg100/44

Ett inslag i Radio Kalmar berättade att anrika Storebro snart åter kommer att bygga båtar. Nyheten om Storebro 31 spreds snabbt och har sedan valsat runt i skandinavisk båtpress. Det är bara ett problem, Den finns inte. Och det är ungefär lika sannolikt att den kommer att bli verklighet som den 460 Comander som lanserades för tre år sedan.

Storebro J32 en skön DC

Båten på bilden heter Storebro J 32, och byggdes under 1990-talet. Med svepande linjer och böjen strax under vindrutan på skrovet  flirtade den argentinske båtkonstruktören German Frers med CG Pettersons formspråk. J32 var en DC med vatten-jet drift en lite udda modell hos Storebro.

460 Comander är däremot en båt som aldrig kommit i produktion. Modellen presenterades med en uppsättning bilder år 2014, och man talade om en nystart för Storebro. Det såg inte oävet ut. Även om det flesta tekniska data presenterades med förkortningen ”TBA” var illustrationerna ambitiöst gjorda av någon som kunde hantera ett ritprogram. Men mer blev det alltså inte.

Storebro 31 en enkel modell.

sagan om Storebro

Storebro 31 – bara en dröm i sagan om Storebro?

Med nya Storebro 31 blev det lite påvrare. Mot en enfärgad blå bakgrund skapar en vit båtformad siluett som dekorerats med några enkla streck för att skapa illusionen av volym, bilden företagets framtid.

Att raka streck får oss att tro på illusionen av volym är sin sak. Men ska man verkligen tro på allt man ser och allt som sägs, bara för att man vill drömma och tro på sagan om Storebros återkomst?

Ta en titt på akterskeppet, fördäcket, badbryggans infästning och till och med den lilla bulan under flaggan, och jämför 31 fotaren med J32. Tänk sedan att någon dragit ut stäven och vindrutan på J32 i ett enkelt ritprogram innan man fantasilös ritar till några streck, Och vad har vi då?

Tänk att Storebro 31 ska gå i produktion näst år! Tänk att även det enklaste CAD-program har en 3-D modul. Ställ nu frågan; borde det inte finnas konstruktionsritningar, bilder från simuleringsprov, modeller eller till och med en prototyp att beskåda så här dags? Och om man inte bara vill drömma, borde man inte ha lite mer att visa världen än något som ser ut att vara gjort i MS Paint?

-Det är så långt gånget att det inte finns någon väg tillbaka. Vi ska löpa linan ut. säger Roger von Haugwit till Radio Kalmar.

 

 

Sagan om Storebro kap. 2 Storö IV en verklig drömbåt #blogg100/43

Storö IV

Storö IV, Storebro 34, Adler – en drömbåt med många namn

Min far sålde verktyg bland annat till Storbro bruk. Efter någon av sina många resor kom han hem med en broschyr för Storö IV som han gav till mig. Det måste ha varit i slutet av 60 talet, innan jag lärt mig läsa för jag har inget minne av texten i broschyren. Däremot minns jag alla bilderna av båten som nu blivit drömbåt.

På den tiden var gjuteri, maskin och båtbyggeri alla delar av Storebro bruks. Efter att ha fått broschyren var jag alltid mycket imponerad av att min far åkte dit i bland. Men jag var lite besviken att han inte besökte båtbyggeriet. För honom handlade det om maskiner. Jag gissar att han sålde chuckar till deras svarvar. Det fanns ett gjuteri också. Det var fars kollega Bertil sålde till dem, han spelade trumpet något som också imponerade.

Solö, Bergö & Storö IV

I min broschyr hette båten Storö IV, senare kom modellen att byta namn till Storebro 34. Namnet låg i linje med tidigare modeller som hetat sådant som Solö och Bergö. Kanske lät Storebro 34 mer internationellt, när exporten tog fart. Å andra sidan hette modellen Adler på en Tyska marknaden.

Fortfarande snart 50 år senare vågar jag påstå att Storö IV är en av de förnämsta båtar som byggts i vårt land. Och den fann sina köpare. Under två decennier från 1967 till 1987 producerades cirka åtta hundra exemplar. Inte dåligt för en båt som i runda slängar kostade 1,6 miljoner dagens penningvärde. Trots allt ett ganska rimligt pris för en tio meter lång värstingbåt.  I dag hittar man dem i hyggligt bruksskick för en kvart miljon, till en pärla för dryg femhundra tusen. Sedan får man vara beredd på att underhåll inte är helt billigt, och två gamla spisar drar litervis med soppa varje sjömil. Å andra sidan så åker man i en drömbåt, och bara det kan väl vara  värt en slant?

För den som vill veta mer om Storö IV rekommenderas sidan Storebropassion.de

Sagan om Storebro del 1 – en drömbåt och en båtdröm #blogg100/42

sagan om Storebro

Storebro 31 – bara en dröm i sagan om Storebro?

En enkel skiss på ett papper är det kanske inget annat än bara en bild av en båt? Hur gärna man vill är vägen därifrån via konstruktionsritningar och pluggar till en färdig båt lång. Ändå krävdes inte mer än en enkel bild av en båt och namnet ”Storebro” för att nyheten om en ny Storebro är på gång för att skapa headline news i skandinavisk båtpress i början av april. Inte för att det finns någon båt, utan för att vi så gärna vill berätta sagan om Storebro, en gång till.

Sagan om Storebro är en berättelse som passar vår tid. Den börjar med att brukspatron – själv var en man sprungen ur folket. En kväll under en promenad får han se en grupp baltiska flyktingar bygga ihop en båt. Här i mötte mellan nyanlända flyktingar och småländskt entreprenörskap läggs grunden för ett av landets mest framgångsrika båtvarv. Båtbyggnation börjar som en liten avdelning på Storebro bruk.  Men under åren ska den växa sig stor. Så stor att den  till och med blir större än brukets gjuteri och mekaniska industri. Och framgångssagan kröns med att självaste kungen blir stolt ägare till en Storö IV medan de allt lyxigare båtarna gör en succé på exportmarknaden inte minst i det fjärran Japan.

Men som alla vackra sagor har även denna sitt slut. Ett inte så lyckligt slut. När brukspatron blev gammal tog nya ägare över. Storebro slogs samman med Nimbus och Ryds av Viamare koncernen. Med ett program som täcket allt från Ryds små ekor och dagstursbåtar via Nimbus till lyxiga Storebro var nog tanken att täcka alla motorbåtssegmentet. Men så blev det alltså inte. I stället blev Viamare/Nimbus koncernen ännu ett misslyckande i paradgrenen ”oförmåga att göra stordriftsfördelar i svensk båtindustri”. Vad som var stora felet är väl svårt att säga men i finanskrisens kölvatten slutade sagan 2014 med konkurs.

Ett sorgligt slut på sagan om Storebro.

Ryds och Nimbus fick snart nya ägare med friskt kapital och gjorde omstart som båttilvverkare. För Storebro har det svårare att komma på rätt köl. För även om företaget fick ny ägare i Roger von Haugwitz 2012, har några båtar inte gått av stapeln på varvet i Storebro.

Mobila hemsidor – bara en fluga? #blogg100/5

Årets båtmässas största nyhet  var nog ändå att man skaffat sig en mobil hemsida. Men hur ser det ut i den övrigt så konservativa båtbranschen? Har tillverkarna koll på den mobila revolutionen och att potentiella kunder kan tänka sig att kolla upp deras flytetyg via telefonen? Har de också skaffat sig mobila hemsidor? Lustbåt ger svar!

Nej, Det där med mobila hemsidor är knappast något för båtbranschen. I alla fall inte när lustbåt i januari 2016 slumpmässigt surfar in på några av de större båttillverkarnas svenska hemsidor.

Prestige tillverkarna Nimbus och Storebro som numera är del av samma koncern, har bara stationära sidor som i praktiken är helt möjliga att kolla på i telefonen. Pinsamt för dig som skaffar dig ett värsting båt och ska visa den för kompisarna i väntan på leverans, på jobbet eller på afterski.

Lika illa är det med folkliga Bavaria. Liksom deras båtar är en smartphone är knappast lyx, Men ändå så är deras hemsida påver som ett intranät på ett verkstadsföretag i Bayern. Malö yatchts visar en båt som uppvisar en tydlig slagsida och ett löfte om att snart vara till baka. Är det månne symptomatiskt för denna en gång stolta tillverkare. Till slut hittas åtminstone Anytech och  Hallberg Rassy som har moderna mobilanpassade sidor.

Lustbåt summerar om mobila hemsidor:

Så har du lagt pengar på en båt är det bäst du noga tänker dig för vilken tillverkare du väljer. I varje fall om du vill kunna visa upp upp den på mobila hemsidor, för jobbar kompisarna, släkten eller vännerna. Risken är annars att du kommer att framstå som väldigt gammaldags.