Etikettarkiv: Slussar

Ny port mot havet – nya slussar i Trollhättan

Det blir nya slussar i Trollhättan. I veckan la trafikverket sitt förslag om att börja bygga nya slussar i Trollhättan. Som Lustbåt tidigare berättat faller de nuvarande slussarna för ålderssträcket om något tiotal år.

Slussar i Göta älv är en nödvändighet för Vänersjöfarten. Inga slussar, ingen sjöfart! Och det har gjorts beräkningar som säger att 1 400 jobb är direkt beroende av att gods kan skeppas ut och in på Vänern.

Lustbåt hade rätt

Var Lustbåt som gillar allt som flyter, står i frågan är knappast någon hemlighet. Men det finns också massor med förnuftiga skäl att bygga nya slussar i Trollhättan. Lands- och järnväg i all ära men i jämförelse med sjövägen är kapaciteten alltid begränsad, och de rapporter som Transportstyrelsen gjort är tydlig.  Nu ska förslaget ut på remiss och beslut fattas av politikerna nästa år. Men med tanke på att ministern stod på med på scen är det knappast en högodsare att gissa att förslaget kommer att gå igenom. Och enligt plan ska bygget dras i gång med en gång.

Med detta kan vi glädjas åt att Vänern  inte degraderas till en insjö för fritidsbåtar.

Lustbåt konstaterar också lite putslustigt att frågan om Uddevalla kanal med detta torde gå i graven. Grav är ju som alla vet ett gammalt ord för just kanal och sluss.

 

Forshaga Kanal – Värd att bevara #blogg100/37

Forshaga kanal mars 2017

”Forshaga Kanal, värd att bevara.” Så sa vi hösten 2015 när det blev känt att Forshaga kanal riskerade att försvinna. Och så säger vi också i dag när vi fått besked att Fortums bygglovsansökan för att bygga ut sin fiskodling innebär att kanalen förblir kvar.

Klarälven är sedan urminnes tid den livgivande kroppspulsådern genom det värmländska landskapet. Kring den byggdes hyttor och kraftverk. På den färdades gods och människor. Men det krävdes att lasten drogs landvägen för att passera alla forsar och vattenfall. Tanken om en kanal och sluss förbi fallen i Forshaga och Deje föddes tidigt. Med en sådan skulle man kunna nå havet utan dyr omlastning. Och även om det tog tid så öppnades Forshaga kanal till slut 1868. Då blev äntligen de gamla planerna på att kanalisera och bygga slussar förbi fallen i Forshaga verklighet.

Efter en guldålder under 1800-talet, minskade trafiken och den avlystes som farled. Och så småningom och när flottningen upphörde föll den allt mer i glömska. Men när planerna på dess ödeläggelse blev kända har många människor fått upp ögonen för det spännande och viktiga byggnadsverk som Forshaga kanal är. Man inser att den är värd att bevara. Det ledde till att vi bildade föreningen Forshaga Kanal.

Efter de synpunkter som kommit fram och den dialog som förts med statliga och kommunala myndigheter har Fortum beslutat att utveckla sin fiskodling utan att vilja lägga igen kanalen. Det är vi tacksamma för. Det ger möjlighet för oss och framtida generationer att kunna ta vara på Forshaga Kanal.

Värd att bevara värd att utveckla.

Vad händer nu? Svaret på den frågan är inte givet.  Svaret är att det är upp till alla oss som tycker att kanalen är värd att bevara.

På 1970-talet talades det på fullt allvar om att lägga igen Göta Kanal. I dag är den Sveriges största turistmål och tillika en av de största svenska filmsuccéerna. Det hade aldrig Balzar von Platen kunnat föreställa sig i sin vildaste fantasi.

På samma sätt är det med Forshaga Kanal. Nils Ericsson och David Lillienhök byggde en kanal för transporter av människor och varor längs Klarälven. Men de byggde också Forshaga Kanal till att bli en del av vårt kulturarv, och hur vi vårdar det är allas vårt ansvar, för Forshaga Kanal är värd att bevara och utveckla.

Läs mer på:

http://blogg.lustbat.se/tag/sjovagen-till-deje

och följ Forshaga Kanals FB. grupp.
https://www.facebook.com/groups/1493658924273111/?fref=ts

 

 

Inlandsjöfart – Kan det var något?

Vi kan väl ana att det inte är så många som gick i taket av pur upphetsning när Eu reglerna för inlandssjöfart började gäller i Sverige i december 2014. Men du kan vara lugn. Lustbåt din fyr i EU-farlederna berättar allt du behöver veta, om Inre Vattenvägar eller IVV som man säger lite initierat och coolt.

Alltså för att göra det enkelt. Reglerna  kring inlandsjöfart innebär i korthet att på vissa områden inom EU gäller andra regler fän på de stora haven.  Tanken med detta är att förenkla och underlätta för gods och passagerartransport för att på ett miljövänligt och billigt  sätt avlasta Europas vägar och järnvägar.

Inlandsjöfart enkelt och billigt?

Kan det då verkligen vara så? Absolut,  ”Inlandssjöfartens energiförbrukning per tonkilometer transporterade varor motsvarar omkring 17 procent av energiförbrukningen vid vägtransporter och 50 procent av energiförbrukningen vid järnvägstransporter.” enligt Svensk Sjöfart. Det är alltså inga små besparingar vi pratar om.

hej o hå

för Inlandsjöfart gäller enklare regler.

 

 

 

 

 

 

Inlandssjöfart är ingen fråga!

I dag transporteras knappt några inrikes transporter på sjön. I andra delar av Europa är det annorlunda. Där står handelssjöfarten för en stor del av inrikestransporterna.  Sveriges tåg och vägnät är hårt belastat. Att bygga ut det är dyrt, mycket dyrt och resurskrävande.  Sedan Sverige antog lagen om inlands sjöfart har två vattenvägar klassats som inlandsvatten Vänern och Göta älv och Mälaren, så egentligen är det ingen fråga. Våra vattenvägar kan och bör användas.

Europa knyts samman av vattenvägar på floder kanaler och sjöar för inlandssjöfart. (källa

Europa knyts samman av vattenvägar på floder kanaler och sjöar för inlandssjöfart. (källa UNECE)

Läs mer om inlandssjöfart.

http://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fartyg/Inlandssjofart/Zoner-inlandssjofart/

http://www.transportstyrelsen.se/ivv

http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/doc/2010/sc3wp3/UNECE-Map2.pdf
http://www2.zerovisiontool.com/files/project_web_page_pdf/iww_report_swe_130224.pdf

 

Slussdebatt i Trollhättan utan fritidsbåtar!?

Slussarna i Trollhättan är till åren komna och måste ersättas med nya. I media pratas det mycket om vänersjöfarten och dess betydelse för industrin.  Men det talas väldigt lite om slussarnas betydelse för fritidsbåtslivet i Vänern i dag. Och om dess stora outnyttjade potential för båtturismen i framtiden talas det inte alls.

Lite läskigt, ska vi klara det här?

Slussen i änden av Karls grav tar dig ut i Göta älv.

D som följt med Lustbåt känner till frågan. Men nu har frågan äntligen nått gammelmedia och politiken.

Med svarta rubriker har slussarna i Göta älv tagit plats i lokalmedia kring Vänerns stränder. Innan de gamla faller för åldersstrecket år 2030 måste beslut och pengar till nya vara klara, annars är den kommersiella vänersjöfarten ett minne blott.

Utan sjöfart kommer både industri, arbetstillfällen och miljön att bli förlorare.
Men frågan borde inte stanna med det. Fritidsbåtslivet är helt lämnat åt sidan i diskussionen.  Det är så klart något Lustbåt inte kan acceptera. Båtliv är en del av turismindustrin, och  för framtiden lika viktig som pappers och verkstadsindustri.

Slussar för fritidsbåtar

Den 93 kilometer långa Göta älv är vägen till havet för många av Vänerns fritids skeppare. Det är många som varje sommar tar sig till havet via kanalen, och vidare längs Västkusten, Danmark eller ännu längre.  Andra reser motsatt väg. Både Göta och Dalslands kanal behöver älven för att besökare ska kunna ta sig till deras utlopp i Vänern.

I diskussionen om framtidens slussar måste tänka till om morgondagens båtliv, och vilken roll Vänern ska spela i det: I jämförelse med Västkusten är Vänern närmast oexploaterat, och Göta älv som i dag av många upplevs som en tämligen trist och oinspirerande transportsträcka har inte den  förutsättningar att bli ett resmål i sig själv?

Forshaga kanal – värd att bevara

#forshagakanalvärdattbevara I dag handlar Lustbåt så klart om Forshaga Kanal. I veckan skrev lokaltidningen NWT om Fortums planer på att fylla igen den gamla kanalen i samband med att man vill bygga en ny fiskodling i Forshaga.

Den gamla slussporten vid Forshaga kanal

Den gamla slussporten vid Forshaga kanal

Du som följt Lustbåt och tidigare Myr(b)loggen är säkert bekant med slussen och kanalen förbi fallen i Forshaga och därmed knapps förvånad av att Lustbåt har en annan åsikt.

Företaget har storstilade planer på att den nya fiskodlingen ska kunna bli ett besöksmål. Där ska besökarna kunna se den lax och öring som föds upp. Så långt är allt gott och väl. Men att det skulle ske på den gamla kanalens bekostnad vore väldigt olyckligt. Tvärt om borde det här vara två saker som kunde samverka för att bevara och utveckla den unika kulturhistoriska och maritima miljön som Forshaga kanal är.

För dig som vill häng på finns nu Facebook gruppen ”Forshaga kanal – värd att bevara”

Lustbåt upprepar sig inte så för dig som vill läsa mer följ länkarna.

Insändare om Forshaga kanal

Tidigare inlägg om Forshaga kanal hittar du här.

Göta Kanal räddas, renoveringen går som på räls?

Samtidigt som järnvägsnätet faller samman medan de ansvariga tittar på varandra verkar det vara annorlunda med Göta Kanal.  Här tycks ägaren staten utan att darra på manschetten ta tag i frågan och göra vad man kan för att Göta kanal räddas, när utföraren AB Göta kanalbolag talat om att kanalen inte mår så bra.

-Jag skickar nu ned min statssekreterare, säger näringsminister Damberg (S) och så får det bli.  På plats ska han reda ut vad som behöver renoveras och tas om hand på lång och kort sikt.  Kanalbolaget har uppgett att de räknar med en kostnad på uppemot en halv miljard, och det är pengar som ägaren staten måste vara med att skjuta till enligt regeringen.

Göta Kanal räddas

Göta kanal som blev färdig på 1832 talet är inte som många tror en grävd ränna i marken. I stället är kanalbankerna gjorda genom att valla lagts upp och kanalen går därför ofta högre än det omgivande landskapet. Blir de nog försvagade uppstår både en rasrisk och en risk för översvämningar, Något som gör att kanalen kan till och med tvingas att grävas igen.

Många stenar måste bytas ut när Göta kanal räddas.

Många stenar måste bytas ut när Göta kanal räddas.

Göta kanal är landets störst byggnadsverk, För kommersiell transport hade de hade sin storhetstid under 1800-talet, och förutom viss passagerartrafik befars den i dag av endast av fritidsbåtar.

Av olika skäl har kanalen under sina snart 200 år inte genomgått några större moderniseringar eller ombyggnader. Det betyder att den i princip är intakt med sina slussar och sträckning som den byggdes en gång.  Detta gör den till ett unikt kulturminne. Med cirka tremiljoner besökare  årligen, som både kommer land och sjövägen kan inte heller dess betydelse för besöksnäringen underskattas. En gång var den motorn i industrialiseringen, i dag är den motorn i en stor turistindustri. Det vore alltså en katastrof om inte Göta Kanal räddas.

Sjötorp över bassängen.

Sjötorp övre bassängen.