Etikettarkiv: Hammarö

Ett par ord om höstupptagningen

höstupptagning

En sista tur innan det är dags höstupptagning

Så tog båt säsongen 2018 slut. Som vanligt blev det inte som man tänkt sig, Först i juli strax innan vi skulle åka bort, kom Chihiro i sjön. Och efter månader med högtryck blev augusti vädret ostadigt, september en högst ordinär höstmånad och sedan var det dags för höstupptagning.

Men det finns inga skäl att vara besviken får årets sista tur blev en fin vink om kommande somrar. Andra helgen i oktober var vikt för höstupptagningen. Egentligen hade planen varit att ta upp redan veckan innan men friska vindar gjorde att vi väntade en vecka, och det var tur.

Vatten fattigt

Från hemmahamnen i Mariebergsviken finns två vägar till kranen och uppställningsplatsen hos Skoghalls båtsällskap. Antingen rundar man hela Hammarö, vilket är en resa på drygt 15 sjömil, eller vilket är vanligast och närmare, väljer man att gå genom älven på en knapp timma i fem knop.

Det var inte först gången det är lite vatten i älven. Mer än en gång har jag med dunkade hjärta känt kölen glida över älvbotten, fått göra ett omtag och backa för att hitta fritt vatten. Men efter årets torra sommar värre än så och det tog stopp strax nedströms Jakobsbergsbron. Det fick bli att vända tillbaka och ta vägen runt Hammarö.

Att backa rakt i strömmande vatten är inte helt enkelt. Lite ström på bogen och hela båten vill ställa sig på tvären! Att backa en båt rakt i grunt strömmande vatten är direkt otrevligt, speciellt när man blev tvungna att backa drygt hundra meter innan  vi ens kunde vända båten. Så smal var strömfåran.

På sjön och höstupptagning

torrsatt

Torsatt och betäckt med presenning

Men sedan fick vi en fin tur. Smult vatten och strålande höstsol. Hade vi vetat, hade vi bunkrat med mackor och kaffe. Nu fick vi nöja oss med chokladbitar och den flaska cola som var kvar ombord.

Samtidigt blev det en riktig test av plattan och Eniro på sjön appen. För första gången blev den med på vatten där jag egentligen inte behöver den. Den fungerade bra. Det är enkel att lägga in en rutt när man bara kan klicka på skärmen. Och under gång visade den avstånd och bäring till nästa waypoint samtidigt som den intelligent insåg att den passerats även om man gick lite vid sidan om.

Ändå finns några bockar i protokollet. Jag saknar en 3D vy, inte för att se sjökortet i 3D men det är bekvämt att hålla kurs och köra på linjen i den vyn. Sedan är utrustningen tyvärr inte helt stabil. För mycket zoomande var inte helt populärt, då stängde appen sig till slut.

Om det beror på appen eller plattans ska jag låta vara osagt. Men sammanfattningsvis vill jag säga att ”Enior på sjön” i en platta är betydligt trevligare än en liten plotter som är tre gånger så dyr och det lovar gott.

Mer som lovade gott var att med sol och ljumma vindar kändes nästan för tidigt att ta upp båten, eller i alla fall ett bra skäl att redan börja längta till nästa båtår.

 

 

 

 

Jungfruresan III – jag vill inte se dig mer!

Jungfruresa i sällskap med SSRS

Jungfruresa i sällskap med SSRS

#blogg100/98 -Nu vill jag inte se dig mer sa kranskötaren efter att ha lyft oss i vattnet. Vad var det egentligen som hände? Historien om sjösättningen har låtit vänta på sig. Men nu finns berättelse om misslyckande och tillkortakommanden.

En frisk bris sträckte vimplarna men juni solen lyste behagligt varm. Pluggen var satt på plats i backslaget och efter sjösättningen spann motorn på tomgång medan vi varmkörde dieseln vid bryggan.

Vi resonerade om vilken väg vi skulle gå: Snösmältning och regn i maj innebar mycket vatten i älven. Vattenståndet var högt att båtbussarna hade svårt att ta sig under broarna, och vi var inte helt säkra på om vi skulle kunna passera under järnvägsbron i Skoghall. Så eftersom dagen var fin bestämde vi oss för att ta vägen runt hela Hammarön. Vi gled ut genom hamnen på tomgång la os spå rakt sydlig kurs och drog upp farten till knappt nio knop.

Vi var strax söder om Västra Söön när det  hände. Motorn hostade till och stannade. Helt utan förvarning blev den  tyst och bara vinden och vågorna hördes och vände upp båten la sig tvärs mot sjöarna.

Slutet på jungfruresan

Motorn gick runt men gick inte i gång. Vi såg oss runt, det fanns inga båtar på sjön.  Det var inte mycket att välja på.  Som medlem i Sjöräddningssällskapet  får du assistans om du får trubbel, även om det inte är akut sjönöd. Vi ringde.  En måttlig sydlig bris drev oss med god fart tillbaka mot Mörmohamen. Innan SSRS var på plats hade en snipa kommit förbi. De tog oss på släp. Men sjöräddningen kom och tog oss in den sista biten.  VI överlade en stund om var de skulle lägga oss, tills en av de båda besättningsmännen på räddningsbåten frankt sa. Jag har inte min båt i sjön än, och ska börja göra i ordning den först veckan efter midsommar. Du kan ta min plats så läge.

Det var en vänlighet och en generositet som var svår att säga nej till. Nu ligger hon där och reparatören på Volvo har lovat att komma och ge handpåläggning.