Etikettarkiv: Göta Kanal

Slussdebatt i Trollhättan utan fritidsbåtar!?

Slussarna i Trollhättan är till åren komna och måste ersättas med nya. I media pratas det mycket om vänersjöfarten och dess betydelse för industrin.  Men det talas väldigt lite om slussarnas betydelse för fritidsbåtslivet i Vänern i dag. Och om dess stora outnyttjade potential för båtturismen i framtiden talas det inte alls.

Lite läskigt, ska vi klara det här?

Slussen i änden av Karls grav tar dig ut i Göta älv.

D som följt med Lustbåt känner till frågan. Men nu har frågan äntligen nått gammelmedia och politiken.

Med svarta rubriker har slussarna i Göta älv tagit plats i lokalmedia kring Vänerns stränder. Innan de gamla faller för åldersstrecket år 2030 måste beslut och pengar till nya vara klara, annars är den kommersiella vänersjöfarten ett minne blott.

Utan sjöfart kommer både industri, arbetstillfällen och miljön att bli förlorare.
Men frågan borde inte stanna med det. Fritidsbåtslivet är helt lämnat åt sidan i diskussionen.  Det är så klart något Lustbåt inte kan acceptera. Båtliv är en del av turismindustrin, och  för framtiden lika viktig som pappers och verkstadsindustri.

Slussar för fritidsbåtar

Den 93 kilometer långa Göta älv är vägen till havet för många av Vänerns fritids skeppare. Det är många som varje sommar tar sig till havet via kanalen, och vidare längs Västkusten, Danmark eller ännu längre.  Andra reser motsatt väg. Både Göta och Dalslands kanal behöver älven för att besökare ska kunna ta sig till deras utlopp i Vänern.

I diskussionen om framtidens slussar måste tänka till om morgondagens båtliv, och vilken roll Vänern ska spela i det: I jämförelse med Västkusten är Vänern närmast oexploaterat, och Göta älv som i dag av många upplevs som en tämligen trist och oinspirerande transportsträcka har inte den  förutsättningar att bli ett resmål i sig själv?

Uddevalla kanal, eller bara nya slussar i den gamla?

2030 är ett ödesår för Vänersjöfarten, så nu vet ni det. Då kommer de nuvarande slussarna i Trollhätte kanal att vara uttjänta. Det betyder att de behöver renoveras för att Vänern inte ska bli snöpligt avsnörd från havet och sjöfarten här och i Göta älv ett minne blott. Men i debatten kring Göta älv och Trollhätte kanals framtid som farled har en utmanare dykt upp i form av en riktig gamma idé, nämligen den om Uddevalla kanal.

Efter decemberöverenskommelsens död kastar sig lustbåt in i inrikespolitiken för att med kraft och mening ge en dolkstöt mod Uddevalla kanal. Hur som helst.En utredning har gjorts om Vänsersjöfarten och den säger  att:

  • Befintliga slussar uttjänta 2030.
  • Utvecklad Vänersjöfart är positivt för näringsliv, människa och miljö.
  • Samhällsekonomisk lönsamhet uppnås genom konkurrenskraftiga inre vattenvägar.
  • Ökade godsmängder inom Vänersjöfarten krävs för att motivera investering.

Det behövs alltså politiska beslut redan nu.

Men var ska sjövägen gå?

En blick på kartan säger att mellan Vänersborgsviken och havet är det landvägen bara i runda slängar tre landmil fågelvägen i rakt västerut. (Att det är mil och inte sjömil är inte så konstigt eftersom som alla vet anges ju sträckor i kanaler och på floder i kilometer och inte i nautiska mil.) Sjövägen till havet Uddevalla kanal skulle alltså bli betydligt kortare än den längs Göta älvs dalgång till utloppet i Göteborg cirka 90 kilometer i sydsydvästlig riktning.

En ny Uddevalla kanal, eller bara nya portar till slussarna i Trollhättan?

En helt ny Uddevalla kanal till havet, eller bara nya portar till slussarna i Trollhättan?

På kartan och i teorin borde alltså det vara tämligen klurigt och enkelt att bygga en Uddevalla kanal mellan Vänersborg och Uddevalla. Tanken på en kanal längs denna sträcka är därför inte ny. Tanken om en Uddevalla kanal är faktiskt känd sedan 1670 talet. Sedan dess har det blåst livs i den med jämna mellan rum. På 16, 17 och 1800 talen när kanalbyggen var hett, men även under 1900 talet var frågan aktuell 1909, 1957 och senast år 1995. Och nu kan vi alltså lägga år 2015 till ännu ett år då Uddevalla kanal (den har faktiskt ett namn) ännu en gång är aktuell, allt medan vatten och fartyg fortsatt fyller Göta älv

Uddevalla kanal och topografin.

Att sträckan är kortare är givet , men förespråkarna säger också att med ett avlopp till havet via Uddevalla kanal skulle man också kunna undvika översvämningar och rasrisk i Göta älv när vattenståndet i Vänern blir ovanligt högt. Men är det verkligen så?

Vatten har en förmåga att leta sig fram där det är möjligt; den minsta lilla springan vid ett koöga och vips är kojen dyblöt när du vaknar. Till och med höga berg brukar vattnet i alla fall på några tiotusen år lyckas ta sig igenom om det inte går att ta sig förbi på något enklare sätt. I längden är kombinationen tyngdkraft och erosion oemotståndlig för topografin.

Alltså hade enklaste vägen till havet från Vänern till Västerhavet gått via Uddevalla. Var så säker, då hade vattnet letat sig fram den vägen. Om det funnits minsta möjlighet så hade vattnet, bara sedan 1670-talet, förmodligen som en början på bygget av Uddevalla kanal ha grävt in ett par hundra meter bortanför väg 45. Men nu är det inte så.

Medan sträckan från från Vänersborg och Vänerns yta 44 meter över havet, till Göteborg är naturligt en tämligen jämt sluttande nedförsbacke, med några fall där slussarna i dag ligger.

Mot Uddevalla är det annorlunda. Om vi vill att Vänern ska falla ut vid där krävs att det av någon anledning att det spadas och sprängs hela vägen. Och hur kan det komma sig? Jo,skälet är den ås med tillhörande  uppförsbacke som ligger mellan Vänern och Uddevalla som alla vi som åkt väg 44 från Vänersborg till kusten nog sett. Därmed krävs slussar  både upp för och ned för berget om det ska byggas en kana. Något som gör att lösningen blir markant dyrare än att renovera de i Trollhätte kanal. Och då kan man passa på att fråga sig hur man skulle kunna använda Uddevalla Kanal för att tappa av Vänerns om vattenståndet där skulle bli för högt.

 

 

 

 

 

Göta Kanal räddas, renoveringen går som på räls?

Samtidigt som järnvägsnätet faller samman medan de ansvariga tittar på varandra verkar det vara annorlunda med Göta Kanal.  Här tycks ägaren staten utan att darra på manschetten ta tag i frågan och göra vad man kan för att Göta kanal räddas, när utföraren AB Göta kanalbolag talat om att kanalen inte mår så bra.

-Jag skickar nu ned min statssekreterare, säger näringsminister Damberg (S) och så får det bli.  På plats ska han reda ut vad som behöver renoveras och tas om hand på lång och kort sikt.  Kanalbolaget har uppgett att de räknar med en kostnad på uppemot en halv miljard, och det är pengar som ägaren staten måste vara med att skjuta till enligt regeringen.

Göta Kanal räddas

Göta kanal som blev färdig på 1832 talet är inte som många tror en grävd ränna i marken. I stället är kanalbankerna gjorda genom att valla lagts upp och kanalen går därför ofta högre än det omgivande landskapet. Blir de nog försvagade uppstår både en rasrisk och en risk för översvämningar, Något som gör att kanalen kan till och med tvingas att grävas igen.

Många stenar måste bytas ut när Göta kanal räddas.

Många stenar måste bytas ut när Göta kanal räddas.

Göta kanal är landets störst byggnadsverk, För kommersiell transport hade de hade sin storhetstid under 1800-talet, och förutom viss passagerartrafik befars den i dag av endast av fritidsbåtar.

Av olika skäl har kanalen under sina snart 200 år inte genomgått några större moderniseringar eller ombyggnader. Det betyder att den i princip är intakt med sina slussar och sträckning som den byggdes en gång.  Detta gör den till ett unikt kulturminne. Med cirka tremiljoner besökare  årligen, som både kommer land och sjövägen kan inte heller dess betydelse för besöksnäringen underskattas. En gång var den motorn i industrialiseringen, i dag är den motorn i en stor turistindustri. Det vore alltså en katastrof om inte Göta Kanal räddas.

Sjötorp över bassängen.

Sjötorp övre bassängen.

 

 

 

Jungfruresan I

#blogg100/81 Dag 1, 29 maj. Hemresan och jungfruresan har börjat. Lustbåt blir loggbok

  • 530 Km
  • Väder: växlande, mest god sikt någon regnskur.
  • Temp ca 14.
  • Vind 2 m/s

För den som ska ta sig sjövägen från Blekinge till Karlstad är Götakanal den närmsta vägen. Det var kanske därför passande att jag angjorde Sjötorp för bunkring av bensin och lite lunch till skepparen.

Det är tidigt på säsongen men caféet som säljer rökt fisk hade öppet. Jag kunde konstatera att den rökta siken som under några år ansetts väldigt giftig nu åter finns hos fiskhandlarna. Försäljaren berättade att man måste äta väldigt mycket för att komma upp i hälsofarliga nivåer av vad det nu kan vara som är så giftigt i den. Jag noterade att jag inte såg någon risk att jag skulle komma upp i sådana mängder eftersom barnen brukat sätta i sig det mesta när jag köpt rökt sik. I dag fick jag i alla fall äta upp den baguette med rökt fisk jag köpte utan att besväras av glupska små måsar.

Men som alla vet maten är bara halva födan; vägg i vägg med fiskhandlaren på kanalbrinken finns en liten boklåda som förutom böcker säljer hattar. De har alltid många och roliga böcker till bra priser. Någon hatt blev det inte, däremot kom jag ut med två kassar med böcker. Bland annat fick jag med mig ”Rena Linjer, ren segling, en biografi om Peter Norlin – konstruktören av segelbåtar som Scampi, Albin Express och många andra båtar liksom boken ”Sanningen om IKEA” av Johan Stenebo som ljudbok som jag sedan hade som sällskap på resan.

Kom fram till stugan vid sjutiden, gräset var knähögt. Efter en halvtimmas gräsklippning kunde jag slå mig ned på terrassen i kvällssolen.