Etikettarkiv: demonstration

Att visa båten – att sälja båt V

Så har då dagen kommit när båten är fejad annonsen är på plats och en potentiell köpare bestämt sig för att komma och titta. Allt verkar lovande. Kunden har sagt sig vara ”mycket intresserad” och avkrävt dig ett löfte om att inte visa båten för någon annan.Förväntansfullt har du fyllt i och skrivit ut köpekontrakt från Blocket, för nu ska det bli affär. Du tar emot med bästa bilförsäljarleende, visar och bjuder på provtur.

Ett par timmar senare lämnar köparen bryggan och säger att hen ska tänka på saken. Dagen efter har du om du har tur ett mejl som talar om att. Hur kunde det bli så? Lugn Lustbåt har gjort alla fel och i detta avsnitt av båtsäljarskola får du svaren.

Att sälja sin båt har något av en inbyggd motsättning. För hur motiverar du på ett trovärdigt sätt för en tänkbar köpare att detta är världens mest förträffliga flytetyg samtidigt som du med liv och lust går in för att göra dig av med det samma?

Välj rätt tid att visa båten

Första gången jag skulle visa båten var en tidig mars dag. Tanken var att göra en tidig vårförsäljning så att vi skulle kunna köpa ny båt till sommaren. Det kan väl sägas ”gick så där”!

Nimbus 2600

Ska du sälja gäller det att visa båten på bästa sätt!

Ska du sälja ska du visa båt på bästa sätt!

Ska du sälja ska du visa båt på bästa sätt!

Myra 23an låg i vinterdvala. En båt tömd på inredning är ingen rolig syn, lite vinter stökig och smutsig på en grå hamnplan höjde inte lustbåtsfaktorn. Sedd från marken var den jätte stor tycke frun i huset. Väl ombord kändes det trångt, en mörk presenning gav ingen ståhöjd och de kala hytterna utan dynor gav ett just så mysigt intryck som åsynen av kall vit plast ger. Vi prutade, de sa ”hej och vi hör av oss” men det gjorde de aldrig!

Visning nummer två var mer ambitiös. Då låg båten i sjön: Förutom en längre båttur fick spekulanten en komplett genomgång av båten. Det sparades intet krut, varje funktion prisades och varje detalj förevisades ingående. Spekulanten bombarderades med intryck och information, fick svar på varje oställd fråga och lämnades helt utan möjlighet till att bilda sig en egen uppfattning. Jag kände att det inom mig bodde en bilhandlare som nu hade funnit sitt rätta element. Köparen tackade artigt, vi var du och bror men det blev ingen affär.

Jag fortsatte att visa båten för några personer till. För var gång blev sjöturen allt kortare och jag la mindre och mindre tid på att förevisa båten. Till slut satte jag mig sonika i förpiken när jag skulle visa båten. Jag uppmanade besökaren att titta sig om kring. Sa att han kunde fråga om det var något han undrade och lovade att gå igenom lite mer om han bestämde sig för att köpa. Han gick runt men ganska snart slog han sig ned mitt emot sig sträckte fram handen och sa ”Då gör jag väl det”.