Kategoriarkiv: utrustning

Plattan i båt(t)en – Eniro på Sjön

Platta gör jobbet

Plattan ger plottern en tuff match.

En platta i stället för plotter? Kan det vara tidens melodi, eller är det inte bara en fluga? För ombord krävs väl en riktig marinplotter och inte en tramsig surfplatta från radiohandlaren.

För inte så många år sedan stod striden mellan papperskort och  plotter med GPS. Vem som vann den striden vet vi.
Kartor är trevligt, men jag har sagt det förr: Tekniken fungerar och chansen att hamna rätt med död räkning och triangulering är inte speciellt stor. I alla fall inte i jämförelse med positionsbestämningen som du får av din telefon.  Men nu handlar det om plotterns vara eller icke vara.

 Plotter eller platta, det är frågan.

Jag råkar vara ägare till  två inte helt nya, men fullt fungerande plottrar. Däremot har jag inte sjökort för de vatten jag normalt befar. Att datera upp och köpa nya är grymt dyrt. Mer prisvärt är att slå till på ett plotterpaket med sjökort inkluderat. Enligt samma logik är det då lika bra att lägga på ett par tum på skärmen för några tusenlappar och sedan några till för en givare till det inbyggda ekolodet…  Vips har man då betalat tio papp för en apparat som man egentligen inte alls har någon nytta av när färden ändå för det mesta går till någon av de kända badholmarna.

Plattan i båten!?

Så innan jag slog till på en ny plotter kollade jag vad en surfplatta skulle kosta. Efter lite letande hittade jag en Lenova platta  som var hyggligt robust och IP52  certifierad, (vilket innebär att den ska klara tio minuter regn och vara dammtät). Den slog jag till på och efter inköp laddades plattan med Eniro på sjön som i pro versionen kostar 180 kronor per år. Därmed hade jag en navigator med tio tums skärm och kort för i runda slängar två tusen kronor.

Funkar det?

Ja, är det korta svaret på frågan. Det funkar utmärkt. Eller i alla fall helt OK och enligt förväntan.

Men först ska sägas. Tänker du köra Eniro appen är det Pro versionen som gäller. Den visar fart, positon och du kan lägga in rutter och den har tracker.
Dessutom kan den ladda ned sjökort så att du har korten i plattan även när du är off-line, och så länge du har mobiltäckning har du AIS täckning . Dvs. du ser båtar kring dig som har AIS. Allt det här är funktioner som du behöver för att kunna använda den som plotter, men som saknas på gratisversionen. Den är med andra ord är en leksak.

Finns det inget att klaga på? Så klart, en surfplatta är en platta och inte en navigator. LJusstyrkan på skärmen är klenare än en på plotter.  Och så är batteriet lite känslig för värme. En solig eftermiddag stängde den helt sonika av sig. Självklart så kan man inte doppa den i vatten som riktig plotter. Har man inte en ruffad båt är ett vattentätt fodral en god investering.

Dessutom kan man använda den som en surfplatta, och som synes gick det utmärkt att titta på fotblolls VM genom att köra internetdelning från telefonen. TV antenn i gösstaken käns också plötsligt ganska ålderdomligt.

Ingen riktig plotter

På samma sätt är det med Enior på sjön.  Den är inte en komplett plotter.  Den har bara ett visningsläge och det är sjökort sett uppifrån. Det är optimalt. Sökfunktionen är dessutom lite klen. Du kan inte ange koordinater och att söka efter, orter öar eller andra geografiska platser är en tämligen osäker funktion. Söker du på ”Lurö” visar Eniro På sjön på en plats någonstans på Västgötaslätten. Däremot  går det utmärkt att söka ”företag och tjänster” ur Enios  register, men det är väl inte därför man har ett navigationsprogram.

Vidare säger man att appen ska gå att dela mellan olika enheter tex. platta och telefon. Men det funkar bara så länge du använder samma operativ, kör du som jag en Androidplatta och en I-pone ja då fungerar det inte. Eniro har en förklaring men i ärlighetens namn låter den en smula krystad,  Jag gissar att fler än jag ör jag till exempel både Booking och Facebook mer än en plattform…

Så sammanfattningen blir, Eniro på sjön och en surfplatta funkar utmärkt och kan nog för de flesta ersätta en plotter.

 

 

Lågtryck när barometern den faller

Ute så stormade det. Jag läser 975 hekto Pascal eller om man så vill 730 mm kvicksilver på barometern. Det är lågt i jämförelse med de 1012 som sägs vara normala på mina latituder enligt SMHI. Samma källa som berättar att  950 och 1050 hPa är de värden som lufttrycket brukar variera kring i vårt land.

Barometern

Barometern visar lågtryck

Medan jag skriver det här och kollar upp lite fakta om lufttryck faller barometern två streck till. Sedan lär jag mig att förutom att experimentera med kvicksilverbarometrar och namnge enheten för tryck skapade den franske vetenskapsmannen Pascal föregångaren till roulettspelet.

Barometern årets julklapp?

Jo, så är de i alla fall för mig. Min dotter gav mig en barometer i julklapp. Sedan dess följer jag lufttryckets variationer så fort jag får chansen.

En stormig afton följdes av en betydligt lugnare morgon och fram emot middagstid visade sig en blek vintersol. Men som den man av fasta värden jag nu blivit lät jag mig inte förledas. En blick på barometern talade om att den bara rört sig en smula uppåt. Och slutsatsen blir att det nog bara är en varmfront som drar förbi innan lågtrycket på nytt fördjupas. Den påföljande kollen  med SMHI bekräftar misstanken. Och jag kan behagligt luta mig tillbaka och ställa mig frågan vad man ska med appar och andra nymodigheter när man har en ordentlig barometer.

Barometern – Analogt så det förslår

Frågan känns extra befogad en dag som denna då min telefonen bestämde sig för att sluta fungera. En händelse som jag inte ska trötta ut läsaren med, genom att berättar om den förvirring som uppstått. Inte för att jag fått låna en ny telefon, utan för att för att det krävs att för kunna ladda ned Bank-id appen till telefonen krävs att man först med hjälp av Bank-id appen loggar in på internetbanken och laddar ned Bank-id appen innan man kan ladda ned den Bank-id app som krävs för att kunna logga in på internetbanken för att ladda ned sagda Bank-id app till telefonen.

En analog barometer känns i sammanhanget mycket tillförlitlig och hälsosam. Inte minst med tanken på att barometern numera är fri från kvicksilver. Den är nämligen en så kallad Paulinbarometer aka. Aneroidbarometer som i stället för med kvicksilvrets hjälp bestämmer lufttrycket med hjälp av en lufttät metalldosa.

Den fungerar så att när lufttrycket ökar eller minskar pressas dosan i hop respektive vidgas, i lådan finns en fjäder som påverkar en nål i sin tur på en urtavla pekar ut  vilket lufttryck det är just då. En trivsamt miljövänlig pryl uppfunnen av den svenske vetenskapsmannen J.G Paulin till lika något som kräver att den vetgirige lämnar internet till förmån för Nationalencyklopedins band nr. 15.  

 

 

Piratdelar eller original? #blogg100/46

piratdel eller original

Pirat eller original, det är frågan.

Snö och nära noll. Långfredagen inböjd varken till arbete i trädgården eller hamnen. Det fick bli pyssel inomhus i stället. Jag roade mig med att jämföra priser på ett antal motortillbehör; original- och piratdelar. Sådant som kan behövas bytas titt som tätt i samband med service. Och att kolla priser var nog ett lönsamt litet gör-det-själv-projekt.

Jag tänker vare sig ge mig in i någon diskussion om kvalitet på piratdelar eller om det är moraliskt riktigt att gynna dem som bara har bäst säljarna i sitt sortiment. Jag nöjer mig med att konstatera att den som väljer att köpa billiga ”piratdelar” kan i mitt exempel spara över 800 kronor i jämförelse med originaldelar, som blir nästan tre gånger så dyra.

Prisskillnaden på sådant som bränslefilter, oljefilter, luftfilter, impeller och anoder är stor, även om det sannolikt är tämligen lika produkter. Det finns med andra ord pengar att spara för den som är lite om sig och kring sig. Noteras bör dock att de flesta leverantörer tar ut någon form av fraktkostnad. Det kan alltså vara lämpligt att köpa så mycket som möjligt på samma ställer.

Att hitta piratdelar.

För att göra jämförelsen har jag utgått från de förteckningar som finns med Volvo Pentas originaldelar på Marinepart Europes hemsida. Deras produktnummer har jag utgått ifrån när jag letat delar hos andra leverantörer. Oftast kan man nämligen söka på VP:s produktnummer och då finner man produkter som ”ersätter Vp original nr. xxxxxxx”. Men i bland har jag gått på beskrivning (Biltema använder tex inte Pentas originalnummer)

Jag vill dock slänga in en liten varning. Tabellen ska ses som ett exempel. Jag kan varken säga något om de olika produkternas kvalitet, garantera att de är rätt delar. Dessutom kan det finnas några korrekturfel. Ska du beställa delar till din motor rekommenderar jag dig att själv noga kolla så att du verkligen beställer de delar du vill ha, vare sig du köper original eller piratdelar.

Klicka och läs jämförelsen härTAMD31B servicedelar2017

Oljefilter och andra originaldelar #blogg100/45

oljefilter

Detta oljefilter är ett sk. piratoljefilter och har inget med oljefiltrens som nämns i inlägget att göra.

Förra året gjorde Lustbåt ett inlägg om oljefilter. Redan då konstaterade jag att en Volvo Penta TAMD motor har samma oljefilter som en Volvo B20 eller B21:a och många andra bilar. Nu var frågan var om jag skulle köpa piratdelar för en dryg femtiolapp eller dubblet så dyra originaldelar. Frågan är bara vad som är original?

Att det finns en speciell fabrik som tillverkar vita marinoljefilter till Volvo Penta är självklart bara nys. Likaså att de filtren skulle skilja sig från de blå som säljs till Volvobilar. Så det fick bli ett billigt från tillbehörsbutiken. Och då är frågan är det bara vit VP som är original eller gills också blåa som det står Volvo på?

Originaldelar nja-tack

I och för sig hade jag gärna gynnat den riktiga båttillbehörsbutiken. Men en extra vända dit för förmånen att få betala 70 kronor extra. Där gick gränsen för min solidaritet. Inte heller råkade jag ha vägarna förbi Volvohandlaren. I stället fick det bli tillbehörsbutiken, och jag tor de kommer att funka det också.

Men som en positiv spinn-off till detta har jag äntligen bestämt mig för att göra den där stora genomgången av tillbehör till TAMD31 motorn. Men det får jag återkomma med.

 

 

Öppen gylf – Om konsten att kissa och konsten att dö

En väl spridd skröna är att de flesta som drunknar har öppen gylf. Det är fel. Så nu vet du det, och nu kan du sluta läsa!

Ett öskar för den som har behov...

Ett öskar för den som har behov…

Myten om att folk drunknar med öppen gylf bygger på att man tänker sig att folk ställer sig upp och kissar över relingen och då stupar i vattnet. Vi pratar ensamma äldre män i små båtar som åker ut på fisketur och hellre har ett par ölburkar än flytväst med sig.

Men ändå helt fel är det inte. Svenska Livräddningssällskapet för noga statistik över alla som drunknar. Folk drunknar inte med öppen gylf.

Varje år förolyckas drygt 120 personer i drunkningsolyckor i Sverige. Ett drygt tjugotal av dem är relaterade till fritidsbåtar. Siffran har legat stabil sedan början av 2000-talet.  Dit hade den då sjunkit från de långt över hundra som gick förlorade i fritidsbåtsolyckor i början av 1970-talet. För den som är nyfiken kan här berättas att 75 procent av alla båtolyckor sker med små båtar, 70 procent är över 50 år, 80 procent saknar flytväst, hälften ägnar sig åt fiske och lika många har alkohol i blodet. Av dessa drunknade brukar ett par per år ha öppen gylf.

Hur dessa dödsfall är kopplade till små båtar, gubbar utan flytväst och eller alkohol har Lustbåt inte kunnat läsa ut trots en idog granskning av både SSSl:s och Transportstyrelsens siffror, (vari också uppgifter om öppen gylf ingår). Däremot har det aldrig dementerats, och samband ska nog inte avfärdas. Riskbilden är alltså tämligen klar. Så med undantag för multisportande allt för tidigt och sent på säsongen är  kombinationen fiske och små båtar en högriskverksamhet som bör undvikas om inte nödvändiga säkerhetsarrangemang vidtas.

Idioter med öppen gylf.

Ordspråket säger ”spotta i lovart pissa i lä”. Tro inte på det. Med tillräckligt frisk vind kommer du att få din spottloska i ansiktet. Att pissa över relingen är också alltid förkastligt. Vinden är aldrig konstant. Den växlar kontinuerligt stryka och riktning. Är du så dum att du ställer dig med öppen gylf och pinkar över bord då får du helt enkelt vara beredd på att en kåre kommer att ta tag i båt och stråle. Så om du nu prompt ska ut och fiska ensam utan flytväst och dricka alkohol var då så smart att du har ett öskar och eller en pyts att pinka i. Det kanske inte är en direkt livräddande, men följer du detta råd slipper i alla fall komma i land med en kall och illaluktande fläck på dina byxor

Profilprodukter till vår lustbåt

Sedan förra inlägget har nyfikenheten på våra profilprodukter tagit oss med storm. Vi släpper därför några bilder på produkterna som premiärvisades för en inre krets för en tid sedan.

Nästa sommar kommer de att finna för påseende och bruk för besättning och passagerare vår Nimbus 2600 Chihiro. Men redan här har du alltså chansen att bekanta dig med den exklusiva serien med kuddar, livboj  muggar och sjösäck som du kommer att möta ombord i vår fritidsbåt.

 

Koj och madrasser – att sova ombord 1.

Att sova ombord har sina sidor. Somliga tycker det är läbbigt.  När det gungar ligger de vakna i timmar i sin koj och funderar över om båten ändå inte håller på att sjunka. Andra av oss tycker att ljudet av kluckande vågor och en gungande koj ger oss den skönaste sömn som tänkas kan, även om många kojer är lite hårda och obekväma. Onödigt hårda och obekväma tycker Lustbåt.

Allt för många båtar har allt för tunna dynor. Det gäller både gamla och nya båtar. Att kroppen slår igenom när man vänder sig bådar inte för en god sömn. Att åren gått gör att skumplasten tappat sin spänst gör dem inte bekvämare.

Men det går att få lite bättre fason på kojerna ombord. Det finns de som förser sina båtar med specialtillverkade resårmadrasser. Det är en bra idé om du har gott om pengar. Tänk bara på att välja rostfria fjädrar. Andra är kloka och lägger på en centimeter eller två när det är dags för nya dynor, Men hur gör  vi som har turen att ha en båt med ny klädsel men oturen att ha allt för tunna dynor? Lugn så klart har du svaren här i Lustbåt bloggen.

Man kan lägga en madrass eller ett liggunderlag ovanpå dynan. Men min erfarenhet är att det blir ganska svampigt och inte heller är det vare sig snyggt eller  praktiskt  när de ligger och slängas i hytterna på dagarna.

Liggunderlag i din koj

Ett liggunderlag i botten på dynan och du kan vakna utsövd i din koj

Ett liggunderlag i botten på dynan och du kan vakna utsövd i din koj. Här ser du den med undersidan upp.

Det gäller som sagt att undvika genomslag. Rådet är därför att lägga ett liggunderlag under madrassen. Då tar dynan upp de små rörelserna medan liggunderlaget tar upp kraften när du vänder själva kroppen.

Välj  vanligt liggunderlag med slutna celler, alltså inget uppblåsbart liggunderlag. Det blir billigare snyggare och komfortablare.

På gamla Myran la jag dem på kojbotten under madrassen. Det räcker  med att skära till en bit som är ungefär så lång som själva kroppen är lång eftersom fötterna och benen väger ganska lätt. Nya Nimbusen hade dragkedjor på undersidan av dynorna. Förutom att det göra klädseln avtagbar – och dynorna utbytbara – innebar dragkedjorna att det gick att pilla in liggunderlaget i själva dynan.

Vi köpte våra för en hundring styck på Jysk. Det blev snygg och prydligt och framför allt mycket bekvämare.  Finns det plats så använd ett som är tolv millimeter tjockt, men även ett tunnare gör faktiskt underverk.