Kategoriarkiv: båtmat

Mjölk i kaffet & tjuvens dagbok? – #blogg100/60

mjölk i kaffet

Mjölk i kaffet

I min familj finns de som vill ha mjölk i kaffet. Hemma är detta ingen stor fråga, men båten blir det lite knepigare och därför också ämnet för dagen . Och frågan är om  det räcker med torrmjölk för att hålla mig kvar på den smala vägen.

Enligt mig ska kaffe drickas, varmt, starkt och svart. Men det hjälper föga när andra .  är precis lika övertygade om att mjölk i kaffet är nödvändigheten javan ska komma fullt till sin rätt. Sådana personer finns i min familj!

När mjölk i kaffet blir ett problem

Hållbarheten för mjölk i sol och värme är begränsad. Så hur gör man?

Torrmjölk finns ju, men hur bra är det?  För det första  är det rätt kladdigt. Minsta vindpust och vips är du och omgivningen täckt av ett vitt pulver. Ett pulver som förutom att föra tankarna till starkare droger än kaffe har en förmåga att suga åt sig vatten.  Bara av fukten du har på dina fingrar förvandlas den till en klibbig smet.  För det andra är det känsligt för värme. Rör ned en tesked och den koagulera och koppen fylls med vita klumpar. Det krävs att du först blandar mjölkpulver med kallt vatten sedan hälla i kaffet och hoppas att det inte blir varmare än 70 grader i koppen. Krångligt!

Hållbar mjölk

Men så finns ju mjölk med längre hållbarhet i affären.  Så länge paketen är oöppnad klarar den sig, till och med utan kyla. Men väl öppnade är den lika känslig som den vanliga mjölken. Lika dåligt!

Men jag har funnit på råd; Tänk de  där små tetrorna som finns på varje fik. Med sådana också ombord kan den som vill få mjölk i kaffet. Tyvärr finns de inte att köpa i affär. Man måste alltså skaffa dem på annat sätt.

Ett sätt kunde vara, om man nu inte är en sån som vill ha mjölk i kaffet, kunde man inte trots det ta en och  låta den glida ned i fickan i stället för i kaffet när man är o fikar? Hade man velat ha mjölk i kaffet, hade man ju kunnat ta både en och två utan att skämmas. Då borde man ju kunna ta en och ändå hålla sig på den smala vägen, eller hur?

– Så lång gott och väl. Men nu är det bara en sak. På sina håll har de inte bara små tetror med mjölk. I bland finns det också grädde. Och en skvätt grädde sätter ju piff på mycken mat. Och om man nu är en sådan som inte vill ha grädde i kaffet, kunde man inte trots det…

 

 

 

 

 

Köp inte Slickepott #blogg100/29

Med detta korta inlägg kan jag meddela att jag köpt en slickepott. Jag borde vara lycklig men ändå känner jag en liten oro som gnager. 

slickepott – arkivbild

De som följt med vet att tanken var att köpa en från ICA. Nu blev det inte så jag köpte min slickepott på Coop.

Priset var det samma men jag är rädd att det blivit ett fel köp. . Jag borde vara nöjd, men väl hemma o,ch klämmer lite på den känner jag att min nya slickepott är bra mycket hårdare än jag hade tänkt mig. Jag gör en så kallad A B test med den som ligger i lådan.  Min farhåga var rätt. Den är hårdare. Nästa punk blir att undersöka hur den funkar i skarpt läge. Det vill säga för att skrapa rent med. En burk med någon form av sur grädde väljs ut. Tanken är att vart enda litet gnutta ska ut ur burken för att blandas med gurka vitlök salt och citronsaft till en angenäm tzatziki. Det funkar så där. Kvar i botten på burken och på kanterna finns fortfarande kladd.

Även här plockas Lustbåts referens slickepott plockas fram.  Den klarar uppgiften galant. Efter ett drag runt så är burken ren som om den getts till hunden för att bli renslickad.

Köp en potatis skalare istället för en slickepott.

Slickepotten var av fabrikatet Jonas. Ni vet de som gör den där utmärkta potatisskalaren. En sådan ska man ha i båten, men nu blir det till att gå till ICA och försöka kolla hur deras är . Eller om den bara är ett housebrand… Hur som helst kan jag i alla fall vara tacksam att jag inte köpte den där italienska i bosättningsaffären som kostade en dryg hundring….

 

En slickepott har väckt mitt habegär #blogg100/15

Denna slickepott fungerar utmärkt för hemmabruk

Det är varken en högteknologiskt GPS eller något vackert i mässing och trä som jus nu står högst upp på önskelistan  Nej, det är något så trivialt som en slickepott. Men det duger inte med vilken som helst….

På senare tid har jag kommit på att en slickepott är oumbärlig i köket hemma. Den är användbar till mer än att bara att skrapa kanterna på bunken med sockerkakassmet. Ja, så mycket annat än att skrapa, kan man så klart inte göra, men det finns en hel del att skrapa.

Det började med sopsorteringen; papper för sig och plast för sig. Skölj ur förpackningarna står det i instruktionen. Men plastburkar för creme fraiche och annat kladd blir inte så mycket renare av en tur under vattenkranen, och ganska snart luktar det allt annat än fräscht av den.

Allt går att skrapa

Att köra dem i diskmaskinen är ingen lösning. Har man tur blir de rena utan att implodera av värmen. Men gegget som satt i burken fastnar ofelbart i diskmaskinens sil. Lösningen heter slickepott. Skrapa bara  ur burkarna med den. Som bonus kan du berömma dig med att ha minska livsmedelssvinnet med en hel tesked.

Sen fortsatte det av bara farten. Grytor med pastasås, soppa eller potatismos, allt går att skrapa ur. Och hunden blir själaglad över alla små klickar topping som förgyller torrfodret i matskålen.

En maritim slickepott

Då slog det mig att en slickepott i köket ombord är ett måste. Där om någonstans vill man undvika kladd. Burkar och förpackningar som töms till sista droppen betyder sopor som är lättare att ta om hand. Tallrikar och grytor som är så rena som möjligt kräver mindre diskvatten. Inte oviktigt när man har begränsat med varmvatten.

Då gäller det bara att hitta en lämplig slickepott. Det finns många modeller. Moderna i silicon, må vara högsta mode, men jag tycker de har för små blad. Den vanligaste modellen är ett syntetgummiblad med träskaft. De fungerar utmärkt hemma, men träskaft ombord går bort. Det ska vara plast. Har hittat några men man kan inte ha en pastellfärgad slickepott i en båt. Det går bara inte. Men efter att ha inventerat nätet har jag till slut funnit en vit neutral slickepott i ICA:s sortiment för 15 spänn. En så´n får det bli!

 

 

Hej kylskåp – Lustbåt tar det kallt #blogg100/24

Hej då kylväska, hej då isklampar. Med ny båt blev jag med kylskåp, och säger härmed hejdå till fesjummen dricka och rinnande smör. I dag handlar det alltså om att kyla matvarorna ombord.

I ärlighetens namn ska sägas att kylklampar är en jätte bra uppfinningar som funkar utmärkt en dag på stranden. En eldriven kylbox är kanon, inte minst om man har ett nätaggregat att koppla in i på hotellrummet på bilsemestern.  Att låta frysta varor tina i kylskåpet hemma är betydligt smartare än att i brist på planering nödgas tina frysta kycklingfiléer i mikron. Och att göra sammalunda ombord är är faktiskt inte fel det heller. Man kan till och med lägga en mjölkliter i frysen bara för att låta den tina ombord. Men allt detta har sina begränsningar.

Kombinationen isklampar och frysta varor i en kylbag funkar några dagar, och passar den som gillar strikt planerad meny. För att hålla kylan ska den dessutom vara packad så att varorna ligger i den ordning de ska ätas. Det brukar fungera; si så där!

Kylskåp e bättre än klybox

En kylboxk med piezoelektriskt-kylelement för några hundralappar ska inte heller föraktas. Bäst funkar den på kortare turer, eller där man har möjlighet att koppla in den på 220 volt. Ett nätaggregat är därför inte fel.  Och det ska medges att vi mer än en gånga har vi letat runt efter övergivna eluttag  i skydd av nattens mörker.

Men ett piezoelektriskbox drar för det första massa ström. För det andra är har den en tämligen klen kylförmåga. För det tredje saknar den termostat. Så länge båtmotorn rullar och går är strömförbrukningen inte något större problem. I gamla båten brukade varnaren för låg spänning i GPS:en börja pipa när man körde kylbox, radio och vattenpumpen till pentryt samtidigt. Det ledde aldrig till några allvarliga incidenter. Däremot innebär 65 watts förbrukning drygt fem ampere. Och då säger det sig själv att boxen ganska snabbt tömmer ett batteri om man ligger still mer än några timmar för att bada.

Den låga verkningsgraden gör dessutom att boxen i praktiken inte förmår att kyla varor utan bara klarar hålla redan kalla varor kalla. När du packar boxen hemma är detta sällan ett problem. Då tar du varorna från kylen, och kanske har du med något djupfryst eller låtit några varor fått lite extra kyla efter en stund i frysen. Lika enkelt är det inte när du ska fylla på under resan. Ofta är det en bit att gå från affären till båten, och då blir maten inte sällan lite varmare än kylskåpskall.

Låg verkningsgrad

Att den i motsats till ett kylskåp inte har någon termostat gör dessutom att den tuffar och går hela tiden. Med tanke på den begränsade kylförmågan, borde det här kanske inte vara något problem. Men det är just vad det är

Ett piezoelektriskt-element fungerar genom att den sänker temperaturen med (enligt reklamen) cirka 20 grader i jämförelse med den omgivande luften. En sommar dag är alltså luften som blåses in runt tio grader varm. Alltså när du stoppat in din kylskåpskalla fil (fyra grader), och dina frysta korvar är de kallare än luften som blåses in. Så i stället för att att kyla kommer kylelementet att värma dina varor,,, Det hela funkar ungefär som när du tinar en kyckling under rinnande kallt vatten; den tinar fortare än om ligger framme i rumstemperatur.

Det ska va´kylskåp

Men nu har Lustbåt fått kylskåp. Känslan är nog den samma som en hemmafru en gång hade när hon slängde ut det gamla isskåpet och fick ett modernt kylskåp. Kanske kom hon att sakna ismannens besök, men vilken bekvämlighet! Och  det är minst dubbelt så stort som en normal kylväska och ändå drar det mindre ström än gamla kylväskan. Det är alltså inga problem att låta skåpet stå på även nattetid.

 

Fyllkajan – en vanlig sjöfågelart

Båtliv ger möjligheter till många fina naturupplevelser . Inte minst är det fåglar som lever i våra maritima miljöer. Med en fågelbok ombord kan även den som inte är ornitolog bestämma en mängd olika arter och få ut ännu mer av sitt båtliv.

Men alla möten med djur och natur är inte alltigenom trevliga. Det finns många berättelser om hur besättningar väckts av skränande måsar eller funnit badviken ockuperad av bajsande Kanadagäss eller arga svanar,  samt en talrik men mindre väl beskriven art är också arten Monedula Pickalurvus Vulgaris, eller som man också säger ”Vanlig Fyllkaja”.

Den vanliga fyllkajan häckar sommartid längs hela Sveriges kust och syns vanligen i och kring hamnar. Till sjöss håller den sig oftast nära land och även om iakttagelser varje år görs ända ut i ytterskärgården är det sällan den siktas på öppet hav.

Kännetecken på Fyllkajan

Dräkten kan variera men Pickalurvus känns alltid igen på sitt röda ansikte och de glänsande ögonen. Den är i motsats till de flesta fåglar främst aktiv på eftermiddag och kväll. Fram emot lunchtid brukar den ge sig tillkänna genom ett karakteristiska pysande ljud. Det följs av ett mer eller mindre frekvent tutande som kvällstid övergår i sång eller till och med brölande. Ibland görs detta under dans tills den slutligen söker vila, inte sällan med ett ljudligt snarkande läte.

En speciell variant är den Pickalurvus som förkommer i mindre insjöar där den söker föda i form av insjöfisk. I motsats till den vanliga fyllkajan som ofta lever i grupper är den ensam eller parlevande. Dessutom inskränker sig dess läte endast till pysande och tutande. Den håller sig i allmänhet stilla förutom då den markerar sitt revir, vilket ibland åtföljs av ett ljudligt plaskande. Dessa skillnader gör att den ibland benämns som en egen art, Monedula Pickalurvus Eka.

Under en längre tid har det diskuterats om Monedula Pickalurvus är att betrakta som ett naturligt inslag i vår fauna. I mångt och mycket liknar diskussionen den som förs kring skarven. På senare år har Kustbevakningen fått ett ansvar för att begränsa förekomsten av fyllkajor och dess skadeverkningar. Av somliga sägs det vare en onödig och obefogad utrotningsjakt. Fyllkajans skadeverkningar påstås av dem vara ytterst begränsade, och i viss mån till och med kanske ett pris vi måste vara att beredda betala för en levande kust och skärgård.

Ändå måste det sägas att även om fyllkajan endast undantagsvis är aggressiv förekommer varje år tillbud där sjöfarare skadas eller till och med dödas i möten med dem. Därtill ska läggas många incidenter som kunde utvecklats till verkliga olyckor.

Främst är fyllkajan dock farlig för den egna partnern och sina ungar som kan råka mycket illa ut. För omgivningen är Pickalurvus mest ett störande inslag, och inte minst barn kan bli rädda för dess högljuddhet, närgångenhet och oberäknelighet.

 Övervintring

Även om Fyllkajan är en tämligen vanlig sommartid är lite känt om dess övervintring. Iakttagelser har gjorts på så skilda platser som i svenska fjällen, Alperna, Kanarieöarna och i Thailand. Andra menar att den äkta Monedulan pickalurvus är en endemisk stamfågel som gärna söker sitt vinterkvarter i olika utrymmen som till exempel båthus där ett visst tutande sägs förekomma även under den kalla årstiden.

Plexiglas, hur gör man?

Plexiglas hur gör man

Nimbus 2600 gick av stapeln på 1980-talet långt före den era då Ernst och andra trivseltalibaner började bygga utekök och laga mat med otvättade fingrar och bara fötter. Man nog tänka sig att det var mor i huset som skulle göra kälknöl och glace au-four i den spis med ugn som ingick i standardutrustningen, medan lantvinet stod på kylning i kylskåpet som dock var extrautrustning.

Köket med nya luckan i plexiglas på plats

Köket med nya luckan i plexiglas på plats

Nu blev det nog inte så. De flesta båtugnar har nog inte mer än sporadiskt använts till något annat än att baka sockerkaka på mix eller för att sno ihop en smulpaj på hallon eller blåbär man funnit i land. Något som det förövrigt går utmärkt att göra i en burk-ugn. Det var därför sannolikt inte slitage av ugnen som låg bakom förre ägarens beslut om att fimpa ugnen och montera en bänkspis när det var dags att renovera köket ombord.

Detta var en god tanke. Men där ugnen tidigare suttit gapade sedan ett stort hål som även om det gav mer plats till förvaring inte var speciellt vackert. Eftersom en ny lucka i trä definitivt skulle se ”ditsatt” ut behövdes en annan lösning. När vi funderat ett år kom vi på att vi kunde prova med en lucka i plexiglas.

Exakt plats för plexiglas

Ibland är saker mindre problematiska än man tror. Det visade sig att hålet i pentryt under laminat skivan var exakt en teaklist och en skiva plexiglas från Biltema hög. Något som kan vara bra att veta för andra Nimbus 2600 ägare som tröttnat på sin ugn. Det enda som krävdes var att skivan kapades i lämplig längd, fick några hål för gångjärn och handtag.  Mer om själva bygget finns i bildgalleriet.

Bearbeta plexiglas

Jag ska ärligt berätta att jag aldrig tidigare jobbat med plexiglas.  Att googla gav inte mycket; Antingen sades plexiglas väldigt lättarbetat, eller så anmodades en anläggning med avancerad oljekylning.  Dock lärde jag mig att plexiglas är ett sådant där varumärke – uppfunnet av Otto Röhm  – som likt masonit, termos och frigolit blivit synonymt med produkten.  Egentligen heter plexiglas polymetylmetakrylat och det kan nog vara svar på frågan om hur det blev så.

-Men hur gör man? Här kommer mina erfarenheter:

Märka ut – Det funkade att rita på skyddsplasten – som fick sitta på så länge som möjligt – Använd en permanent marker penna efter att du först ritat med blyerts.

Såga plexiglas – I brist på en oljekyld anläggning använde jag en fintandad fogsvans. Men det gäller att vara lätt på handen. Tar man i om så bara lite känns lukten av smält plast. Tänk också på att inte dra isär bitarna för att få en bred springa att såga i. Speciellt viktig är det att du mot slutet sågar nästan vågrätt för att sista biten inte ska knäckas av.  Plexiglas är sprött i och kan lätt knäckas.

Borra i plexiglas – inte heller det krävde den oljekylda anläggningen. Dremot rekommenderas en vass borr, en lätt hand och att man är försiktigt och inte drar på fullt utan ger korta puffar med maskinen. Den slår lätt i skivan med risk för fula märken när man borrat igenom.

Montera plexiglas – Plexiglas är mindre elastiskt än så väl trä som metall. Skruven fäster alltså inte i materialet, och jag anar att en vanlig mutter riskerar att släppa.  Jag borrad med 4mm borr, valde  rostfri 4mm beslag skruv och fäste dem med en låsmutter.  Om det håller blir en senare fråga. Men det ser i alla fall rätt snyggt ut.

Färsk pasta och nya snabbmakaroner i köket ombord

I dag granskar Lustbåt pasta som båt mat. Snabbmakaroner, påsar med tortellini och ravioli på burk har sedan länge varit klassiker i köket på många fritidsbåtar. Det är mat som är lätt att laga och som mättar hungriga besättningar. I sin bok På en låga – mat för uteätare lanserade Karin Sundqvist japannudlar som stapelföda för det rörliga friluftslivet som därmed tagit marknadsandelar inte minst från Kungsörnens röda paket med snabbmakaroner som blivit en smula omoderna. Men  i Lustbåt tar nu snabbmakaroner tillsammans med färsk pasta upp kampen mot asiatiska nymodigheter.

Men produktutvecklarna på det som numera heter Kungsörnen har inte legat på latsidan. För att ta upp kampen med nudlarna från fjärran östern har de blandat till en ny smet och vips är fullkorns-snabbmakaronerna uppfunna. I samma veva lanserar  man också ekologiska snabb mackisar,

Snabba Fullkornsmakaroner – ännu ej kravmärkta

Lustbåt har testat och funnit att de är både smakrikare och bättre i konsistensen än  snigelslemmiga originalversionen av snabbmakaroner. Den utan fibrer, med rötter i en tid när tämligen välkokta morötter var högsta mode och serverades till söndagssteken. Allt var inte bättre förr. Nu väntar vi bara på att få KRAV-märkta fullkorns mackisar.

Burkravioli har dock sina fördelar: Den säljs ofta i hyggligt stora burkar till lågt pris. Den är definitivt inte ett första hands val och finns därför ofta kvar och kan därför snabbt bli ett skrovmål för en hungrig besättning som råkat bli inblåst, stannat ute för länge, eller helt enkelt bara underskattat sin matlust. Ja det var väl det hela.

Färsk pasta & färdig sallad

Då är det annorlunda med färsk pasta. I kyldisken finns förutom bandspagetti – något som gör sig utmärkt med lax i varje form – massor med olika former av pastakuddar fyllda med sådant som spenat, skinka och eller ost. Från och med nu har färsk pasta sin givna plats i båtköket eftersom den  är både godare och snabbare att laga än de torra varianter som finns.

I affären ligger de i kyldisken men färsk pasta har en ganska god hållbarhet och klarar sig utmärkt några dagar på en mindre kall plats än i ett kylskåp.

Och då är frågan vad äter man till färsk pasta?För att göra det lätt för oss kom vi på att färdig salladsmix i påse är ett utmärkt till färs pasta för att undvika skörbjugg och tandlossning.

Till sist: inte att förglömma en burk med riven parmesanost, soltorkade tomater och oliver är något som bör finnas ombord för att sätta smak på snabbt ihopkokta pastarätter.

Nu är det hög tid för furnering

#blogg100/87 i väntan på båtmekaniker och sjösättning funderar Lustbåt på furnering. (även fournering) Detta underbara ord som handlar om att förse sitt flytetyg med det för fartyget och färden nödvändiga förbrukningsartiklar och reservutrustning.

I går inventerade vi vad som fanns och så skrev vi lista. Den yngre delen av besättningen var mycket bestämd på vad som i form av ett basförråd behöver finnas ombord.

Mat ombord – barnens lista för Furnering

bullesn för furnering

Bullens en klassiker som aldrig får saknas ombord efter furnering.

Bakeoff bröd
Bullens Pilsnerkorv
Chokladdryck
Godis
Kex
Knäckebröd
Marmelad
Mjukost från Skrattande kon.
Nudlar
Pulverkaffe.
Saft
Senap
Snabbmakaroner (fullkorn)
Sockerkaksmix
Soppa
Soppa
Tomatsås
Torrmjölk
Varmakoppen