Kategoriarkiv: Lustbåtar

Storebro 31 – bara en dröm, Sagan om Storebro kap 3 #blogg100/44

Ett inslag i Radio Kalmar berättade att anrika Storebro snart åter kommer att bygga båtar. Nyheten om Storebro 31 spreds snabbt och har sedan valsat runt i skandinavisk båtpress. Det är bara ett problem, Den finns inte. Och det är ungefär lika sannolikt att den kommer att bli verklighet som den 460 Comander som lanserades för tre år sedan.

Storebro J32 en skön DC

Båten på bilden heter Storebro J 32, och byggdes under 1990-talet. Med svepande linjer och böjen strax under vindrutan på skrovet  flirtade den argentinske båtkonstruktören German Frers med CG Pettersons formspråk. J32 var en DC med vatten-jet drift en lite udda modell hos Storebro.

460 Comander är däremot en båt som aldrig kommit i produktion. Modellen presenterades med en uppsättning bilder år 2014, och man talade om en nystart för Storebro. Det såg inte oävet ut. Även om det flesta tekniska data presenterades med förkortningen ”TBA” var illustrationerna ambitiöst gjorda av någon som kunde hantera ett ritprogram. Men mer blev det alltså inte.

Storebro 31 en enkel modell.

sagan om Storebro

Storebro 31 – bara en dröm i sagan om Storebro?

Med nya Storebro 31 blev det lite påvrare. Mot en enfärgad blå bakgrund skapar en vit båtformad siluett som dekorerats med några enkla streck för att skapa illusionen av volym, bilden företagets framtid.

Att raka streck får oss att tro på illusionen av volym är sin sak. Men ska man verkligen tro på allt man ser och allt som sägs, bara för att man vill drömma och tro på sagan om Storebros återkomst?

Ta en titt på akterskeppet, fördäcket, badbryggans infästning och till och med den lilla bulan under flaggan, och jämför 31 fotaren med J32. Tänk sedan att någon dragit ut stäven och vindrutan på J32 i ett enkelt ritprogram innan man fantasilös ritar till några streck, Och vad har vi då?

Tänk att Storebro 31 ska gå i produktion näst år! Tänk att även det enklaste CAD-program har en 3-D modul. Ställ nu frågan; borde det inte finnas konstruktionsritningar, bilder från simuleringsprov, modeller eller till och med en prototyp att beskåda så här dags? Och om man inte bara vill drömma, borde man inte ha lite mer att visa världen än något som ser ut att vara gjort i MS Paint?

-Det är så långt gånget att det inte finns någon väg tillbaka. Vi ska löpa linan ut. säger Roger von Haugwit till Radio Kalmar.

 

 

Sagan om Storebro kap. 2 Storö IV en verklig drömbåt #blogg100/43

Storö IV

Storö IV, Storebro 34, Adler – en drömbåt med många namn

Min far sålde verktyg bland annat till Storbro bruk. Efter någon av sina många resor kom han hem med en broschyr för Storö IV som han gav till mig. Det måste ha varit i slutet av 60 talet, innan jag lärt mig läsa för jag har inget minne av texten i broschyren. Däremot minns jag alla bilderna av båten som nu blivit drömbåt.

På den tiden var gjuteri, maskin och båtbyggeri alla delar av Storebro bruks. Efter att ha fått broschyren var jag alltid mycket imponerad av att min far åkte dit i bland. Men jag var lite besviken att han inte besökte båtbyggeriet. För honom handlade det om maskiner. Jag gissar att han sålde chuckar till deras svarvar. Det fanns ett gjuteri också. Det var fars kollega Bertil sålde till dem, han spelade trumpet något som också imponerade.

Solö, Bergö & Storö IV

I min broschyr hette båten Storö IV, senare kom modellen att byta namn till Storebro 34. Namnet låg i linje med tidigare modeller som hetat sådant som Solö och Bergö. Kanske lät Storebro 34 mer internationellt, när exporten tog fart. Å andra sidan hette modellen Adler på en Tyska marknaden.

Fortfarande snart 50 år senare vågar jag påstå att Storö IV är en av de förnämsta båtar som byggts i vårt land. Och den fann sina köpare. Under två decennier från 1967 till 1987 producerades cirka åtta hundra exemplar. Inte dåligt för en båt som i runda slängar kostade 1,6 miljoner dagens penningvärde. Trots allt ett ganska rimligt pris för en tio meter lång värstingbåt.  I dag hittar man dem i hyggligt bruksskick för en kvart miljon, till en pärla för dryg femhundra tusen. Sedan får man vara beredd på att underhåll inte är helt billigt, och två gamla spisar drar litervis med soppa varje sjömil. Å andra sidan så åker man i en drömbåt, och bara det kan väl vara  värt en slant?

För den som vill veta mer om Storö IV rekommenderas sidan Storebropassion.de

Sagan om Storebro del 1 – en drömbåt och en båtdröm #blogg100/42

sagan om Storebro

Storebro 31 – bara en dröm i sagan om Storebro?

En enkel skiss på ett papper är det kanske inget annat än bara en bild av en båt? Hur gärna man vill är vägen därifrån via konstruktionsritningar och pluggar till en färdig båt lång. Ändå krävdes inte mer än en enkel bild av en båt och namnet ”Storebro” för att nyheten om en ny Storebro är på gång för att skapa headline news i skandinavisk båtpress i början av april. Inte för att det finns någon båt, utan för att vi så gärna vill berätta sagan om Storebro, en gång till.

Sagan om Storebro är en berättelse som passar vår tid. Den börjar med att brukspatron – själv var en man sprungen ur folket. En kväll under en promenad får han se en grupp baltiska flyktingar bygga ihop en båt. Här i mötte mellan nyanlända flyktingar och småländskt entreprenörskap läggs grunden för ett av landets mest framgångsrika båtvarv. Båtbyggnation börjar som en liten avdelning på Storebro bruk.  Men under åren ska den växa sig stor. Så stor att den  till och med blir större än brukets gjuteri och mekaniska industri. Och framgångssagan kröns med att självaste kungen blir stolt ägare till en Storö IV medan de allt lyxigare båtarna gör en succé på exportmarknaden inte minst i det fjärran Japan.

Men som alla vackra sagor har även denna sitt slut. Ett inte så lyckligt slut. När brukspatron blev gammal tog nya ägare över. Storebro slogs samman med Nimbus och Ryds av Viamare koncernen. Med ett program som täcket allt från Ryds små ekor och dagstursbåtar via Nimbus till lyxiga Storebro var nog tanken att täcka alla motorbåtssegmentet. Men så blev det alltså inte. I stället blev Viamare/Nimbus koncernen ännu ett misslyckande i paradgrenen ”oförmåga att göra stordriftsfördelar i svensk båtindustri”. Vad som var stora felet är väl svårt att säga men i finanskrisens kölvatten slutade sagan 2014 med konkurs.

Ett sorgligt slut på sagan om Storebro.

Ryds och Nimbus fick snart nya ägare med friskt kapital och gjorde omstart som båttilvverkare. För Storebro har det svårare att komma på rätt köl. För även om företaget fick ny ägare i Roger von Haugwitz 2012, har några båtar inte gått av stapeln på varvet i Storebro.

Sen kväll #blogg100/40

Det en sen kväll i april och dagens inlägg måste skrivas. Så här dag 40 går det ju bara inte att hoppa över en dag även om timman är sen och inspirationen tryter.  Så jag tar tillfället i akt och fundera lite över bloggandet.

Vad jag kan noterar är att antalet dagliga besökare har ökat betydligt. Under mars hade Lustbåt i genomsnitt 40 unika besökare per dag. I mars är jag uppe i 65. Men det är inte bara de dagliga inläggen som drar läsare. Nej, tvärt om är det gamla inlägg som når nya läsare. Ett av de mest lästa är till exempel ett om en ubåt som är till salu.. Inlägg om segelekor och Nimbus 2600 är också populära. Kanske är det våren som gör att båtspekulanter söker fakta och hamnar hos mig. Men jag tror inte det är så enkelt. Jag kan ha fel, men jag får känslan av att det är Google som har sitt magiska finger med i spelet. Kan det vara så att sökmotorn styr trafik till siter som uppdateras, medan de som bara är får sämre hit-rate?

sen kväll och sena funderingar

Tidigare år har jag skrivit på en del teman, om att köpa och sälja båt. Så har det inte varit i år. Förutom om Forshaga kanal har det mest varit ”stand alone” inlägg.  Men jag har en del uppslag; om båtdesign eller Storebros återinträde som båttillverkare. Häng på 60 dagar till.

 

 

 

 

I morgon är det vår #blogg100/31

 

I morgon är det april och snart ska båten i sjön.

I morgon är det april. Den fösta riktiga vårmånaden. Snart är det dags att göra båten klar för sjösättning. De senaste åren har det inte riktigt blivit som jag tänkt mig. Av olika anledningar har det dröjt långt in på sommaren innan Chihiro kommit i sjön,. Men i år ska det bli annorlunda.

Jag skulle vilja ha henne i sjön redan i början av maj.  Men innan dess är det lite att fixa. Somliga saker kan göras när hon ligger i sjön men andra måste faktiskt göras innan. Den gamla toaletten ska ut och det ska göras plats för den nya.  Skrovet ska vaxas, Det blir ett enkelt jobb nu när jag ha el på uppläggningsplatsen och kan använda maskin. Däck och överbyggnad kan däremot vänta tills hon är i sjön.

Planen är att hon ska få ett extra oljebyte, men det liksom nya filter får vänta tills hon är i sjön, däremot ska impellern bytas. Ja så kan jag fortsätta. Men jag tror jag börjar med att ta en tur ut och bara tittar till henne….kanske redan I morgon.

 

Jag ger (inte) upp #blogg100/30

Smiling

Sen kväll och jag försöker få till ett blogg inlägg. Har ett par  bra uppslag kunde skriva om både Forshaga kanal eller om båtklubben  och den kommande jollesäsongen. Men nej det är för sent. Ett ögonblick funderar jag på att inte skriva något alla utan göra ett riktigt inlägg i morgon. Men nej några rader och en bild får det allt bli.

Det råkade bli en föreställande en Smiling från Gunnars seglarskola.

Hej kylskåp – Lustbåt tar det kallt #blogg100/24

Hej då kylväska, hej då isklampar. Med ny båt blev jag med kylskåp, och säger härmed hejdå till fesjummen dricka och rinnande smör. I dag handlar det alltså om att kyla matvarorna ombord.

I ärlighetens namn ska sägas att kylklampar är en jätte bra uppfinningar som funkar utmärkt en dag på stranden. En eldriven kylbox är kanon, inte minst om man har ett nätaggregat att koppla in i på hotellrummet på bilsemestern.  Att låta frysta varor tina i kylskåpet hemma är betydligt smartare än att i brist på planering nödgas tina frysta kycklingfiléer i mikron. Och att göra sammalunda ombord är är faktiskt inte fel det heller. Man kan till och med lägga en mjölkliter i frysen bara för att låta den tina ombord. Men allt detta har sina begränsningar.

Kombinationen isklampar och frysta varor i en kylbag funkar några dagar, och passar den som gillar strikt planerad meny. För att hålla kylan ska den dessutom vara packad så att varorna ligger i den ordning de ska ätas. Det brukar fungera; si så där!

Kylskåp e bättre än klybox

En kylboxk med piezoelektriskt-kylelement för några hundralappar ska inte heller föraktas. Bäst funkar den på kortare turer, eller där man har möjlighet att koppla in den på 220 volt. Ett nätaggregat är därför inte fel.  Och det ska medges att vi mer än en gånga har vi letat runt efter övergivna eluttag  i skydd av nattens mörker.

Men ett piezoelektriskbox drar för det första massa ström. För det andra är har den en tämligen klen kylförmåga. För det tredje saknar den termostat. Så länge båtmotorn rullar och går är strömförbrukningen inte något större problem. I gamla båten brukade varnaren för låg spänning i GPS:en börja pipa när man körde kylbox, radio och vattenpumpen till pentryt samtidigt. Det ledde aldrig till några allvarliga incidenter. Däremot innebär 65 watts förbrukning drygt fem ampere. Och då säger det sig själv att boxen ganska snabbt tömmer ett batteri om man ligger still mer än några timmar för att bada.

Den låga verkningsgraden gör dessutom att boxen i praktiken inte förmår att kyla varor utan bara klarar hålla redan kalla varor kalla. När du packar boxen hemma är detta sällan ett problem. Då tar du varorna från kylen, och kanske har du med något djupfryst eller låtit några varor fått lite extra kyla efter en stund i frysen. Lika enkelt är det inte när du ska fylla på under resan. Ofta är det en bit att gå från affären till båten, och då blir maten inte sällan lite varmare än kylskåpskall.

Låg verkningsgrad

Att den i motsats till ett kylskåp inte har någon termostat gör dessutom att den tuffar och går hela tiden. Med tanke på den begränsade kylförmågan, borde det här kanske inte vara något problem. Men det är just vad det är

Ett piezoelektriskt-element fungerar genom att den sänker temperaturen med (enligt reklamen) cirka 20 grader i jämförelse med den omgivande luften. En sommar dag är alltså luften som blåses in runt tio grader varm. Alltså när du stoppat in din kylskåpskalla fil (fyra grader), och dina frysta korvar är de kallare än luften som blåses in. Så i stället för att att kyla kommer kylelementet att värma dina varor,,, Det hela funkar ungefär som när du tinar en kyckling under rinnande kallt vatten; den tinar fortare än om ligger framme i rumstemperatur.

Det ska va´kylskåp

Men nu har Lustbåt fått kylskåp. Känslan är nog den samma som en hemmafru en gång hade när hon slängde ut det gamla isskåpet och fick ett modernt kylskåp. Kanske kom hon att sakna ismannens besök, men vilken bekvämlighet! Och  det är minst dubbelt så stort som en normal kylväska och ändå drar det mindre ström än gamla kylväskan. Det är alltså inga problem att låta skåpet stå på även nattetid.

 

Från sänkköl till centerbord. #blogg100/22

I stället för sänkköl

Sänkköl var en av Fabola Pokus främsta säljargument ett arv som ätteläggarna Campus sedan dess och fortfarande utrustas med. Den tuffa fritidsbåtsbloggen Lustbåt vågar dock bryta traditionerna och lanserar denna sommar centerbordet.

Bakgrunden till att ifrågasätta båtens sänkköl började redan vid köpet av vår Fabola Pokus. Säljaren skrev till och med in i kvittot att sänkkölen var tung och klumpig att hantera. Vid första sjösättning fick vi be några solbadande ungdomar om hjälp att dra i tampen vi fäste i masten för att få springan i kölen – där järnkölen skulle petas in – ovanför vattenytan. Att vår båtplats inte var tänkt för mer djupgående tonage än roddbåtar gjorde att tveksamheten ökade än mer. Och när sommaren kunde sammanfattas med några ordentligt blå fingrar och en nagel som föll av efter att ha hamnat i kläm under hanterandet av kölen var behovet av nya lösningar på kölfrågan ett måste.

Bort med sänkköl.

Jag mätte upp springan i sittbrunnen, där sänkkölen ska sticka upp.  Öppningen mätte  en bredd på cirka fjorton millimeter och en längd om drygt fyrahundra.  Med de måtten på en lapp åkte jag till brädgården. Hem kom jag med en skiva vackert brun tolv millimeters formplywood som fick ett handtag gjorda av två bordsben. Det funkade inte. En  bit längre ned i trumman för kölen var det betydligt trängre.

Det blev en ny tur till brädgården. Någon tio millimeters formplywood fanns inte hemma och det skulle ta en vecka att få hem den. Så länge orkade jag inte vänta.  Därför blev det  i stället en  bit i enkel furuplywood.   Hemma offrade jag de återstående två bordsbenen och drog själva skivan med träolja.

Med lite våld gick det utmärkt att pressa ned det nya centerbordet i trumman. Sedan satte vi segel och la ut. Vi var lite oroliga över hur Totoro skulle uppföra sig med centerbord i stället för sänkköl. Förutom den högre tyngdpunkten när blybulen försvann så var centerbordet markant kortare (105 cm) än  järnkölen.

En segelbåtsköls viktigaste uppgift är att fungera som mothåll för att driva båten framåt när seglet buktar som en flygplansvinge. Därför var vi knappast oroliga för att vi skulle välta.  Det vi befarade var främst att avdriften skulle bli för stor.

Men tji fick vi för våra farhågor. Även om vädret bjöd på en fin bris räckte några decimeter plywood för att hålla vår Pokus på både rätt köl och kurs när vi seglade fram över Sövdesjöns vågor. Kanske har hon blivit en smula mer rank när man går ombord. Men en tung sänkköl är knappast vad man behöver för insjöar eller skyddade fjärdar, och om man verkligen ska ut på större vatten med en sådan här båt är nog tveksamt.

Å andra sidan säger sonen att nästa sommar ska vi ut på Östersjön….

Bygg ett centerbord.

Centerbordet är byggt i 10 mm plywood, måtten är 105 x 38 cm
två reglar fösta med 45 mm skruv (för utomhus trall) fungerar som handtag.
Centerbordet är behandlat med träolja.
I vinter kommer skivan att slipas till för att bli något smalare och lackas.

Båtbussar och andra vårtecken #blogg100/18

Bara beskedet om båtbussar är ett säkert vårtecken.

Ingen har väl undgått att våren är på väg. Sociala medier fylls med blommor och svällande kroppar. Gemmel media hänger på när P1s naturmorgon har ett inslag om fågelsång. Lustbåt är inte sämre och gör i dag en egen spaning om vårtecken av maritim art.

Sonen muttrade över att det var frostgrader i natt. Men i viken var strängen med öppet vatten vid strandkanten kvar trots, och i parken är isbanan borta. På TV är det är snö och Vinterstudion, men dagarna blir längre Gumman Tö levererar.

Vårtecken i viken.

Jag tittade in på båtklubbens hemsida. Jodå listan med kranförare för i vår var inlagd. Det är ett gott vårtecken, men första sjösättningshelgen är vid valborg. Å andra sidan, även om älven är öppen är det ett tjock och omfattande istäcket som måste forceras innan man kan angöra bryggorna som också ligger djupt infrusna. Samtidigt ska det nog också noteras att älven behöver en ordentlig vårflod.

En vacker och mycket torr höst och en väl tilltagen avtappning har gjort vattenståndet i älven oroande lågt. När det var dags för upptagning gled kölen med ett väsande över sandbotten, även om jag smekte vasskanten med babordssidan där jag vet att älvfåran är som djupast. Det var ett var ett smärtsamt ljud som bara överröstades av ljudet av mitt bultande hjärta. Jag kände mig som Marlow på the Nelly. Jag var helt övertygad om att vi skulle bli sittandes fast utan att kunna vare sig gå framåt eller bakåt, för att sedan få uppleva hur mitt fartyg skulle bordas av de mest hänsynslösa banditer.

Som sagt det behövs en ordentlig vårflod. Inte minst om det ska bli möjligt för att ett annat vårtecken ska bli något annat än en vision. Jag pratar så klart om bussbåtarna. Första juni ska det vara premiär enligt en artikel i tidningen Då går lokaltrafiken till sjöss. Även för den som saknar egen fritidsbåt går det sedan några år tillbaka att ta en båt tur på älven, till någon ö eller till och med till de båda grannkommunerna Kristinehamn och Grums.