Kategoriarkiv: Mina båtar

Testrapport från Volvo Penta

Hur mycket drar hon?   Det är frågan som alla båtägare får men få kan svara på
Ska vi gissa att det var 1987 som Volvo Penta gjorde denna testrapport. Där kollades hur mycket en Nimbus 2600 drar.  Numret på den är i alla fall 16-87. Båten på bilden minst en 86a. Och att den är gjort före GPS:ens intåg kan man ana då hastigheten mätts med radar.

Hur som helst så placerades en person till rors i en Nimbus 2600 bestyckad med en TAMD 31 motor, Sen mättes vad man fick ut i fart och förbrukning på motorvarv mellan 2000 och  3 950 r/min och det skrevs en testrapport.  Som läsare av den kan det noteras att vare sig 3950 rpm eller farter över 20 knop är så mycket att eftertrakta i en NImbus 2600. Roligare och  mer matnyttigt vore att veta vad hon drar i farter under tio knop men….

Ändå kanske man inte ska förlita sig för mycket på resultaten. Volvo Penta är i alla fall tydliga med att tala om att testrapporten inte rapporterade något annat än vad som mätts upp  vid just det aktuella tillfället.

Testrapport, Nimbus 2600 med TAMD 31

Testrapport från Volvo Penta om en Nimbus 2600 med en TAMD 31a.

Detta inlägg är publicerat i Lustbåts Dokumentarkiv om Nimbus 2600

 

Norsk test från Båtmagasinet no. 7/87

Svenska Nimbus och Nimbus 2600 är båtar som är uppskattas även i Norge.  Många Nimbus båtar har funnit sin hemma hamn där under åren, och under många år gick därför en konvoj med båtar från Göteborg till norska Vestlandet. Men självklart har det också skrivits massor om Nimbus  båtar i norsk båtpress.

I sommar hittade jag den här testen hämtad från norska tidnignen Båtmagasinet anno 1987.  Som läsare får man ta del av nästan idel lovord när skribenten ger besked att den är fullt i klass med båtar som Tresfjord 29 och Saga 27.  Arikeln är kopierad för bra många år sedan, innan en kopiater klarade så mycket gråskalor, men avslöjar ändå att förfataren Ingvar Johnsens är förvillande lik Helge Uggla.

Denna sida är publicerad i Lustbåts Dokumentarkiv om Nimbus 2600

test Nimbus 2600 (1/4)

test Nimbus 2600 2/4

test Nimbus 2600 2/4

test Nimbus 2600 3/4

test Nimbus 2600 3/4

test Nimbus 2600 4/4

test Nimbus 2600 4/4

Plattan i båt(t)en – Eniro på Sjön

Platta gör jobbet

Plattan ger plottern en tuff match.

En platta i stället för plotter? Kan det vara tidens melodi, eller är det inte bara en fluga? För ombord krävs väl en riktig marinplotter och inte en tramsig surfplatta från radiohandlaren.

För inte så många år sedan stod striden mellan papperskort och  plotter med GPS. Vem som vann den striden vet vi.
Kartor är trevligt, men jag har sagt det förr: Tekniken fungerar och chansen att hamna rätt med död räkning och triangulering är inte speciellt stor. I alla fall inte i jämförelse med positionsbestämningen som du får av din telefon.  Men nu handlar det om plotterns vara eller icke vara.

 Plotter eller platta, det är frågan.

Jag råkar vara ägare till  två inte helt nya, men fullt fungerande plottrar. Däremot har jag inte sjökort för de vatten jag normalt befar. Att datera upp och köpa nya är grymt dyrt. Mer prisvärt är att slå till på ett plotterpaket med sjökort inkluderat. Enligt samma logik är det då lika bra att lägga på ett par tum på skärmen för några tusenlappar och sedan några till för en givare till det inbyggda ekolodet…  Vips har man då betalat tio papp för en apparat som man egentligen inte alls har någon nytta av när färden ändå för det mesta går till någon av de kända badholmarna.

Plattan i båten!?

Så innan jag slog till på en ny plotter kollade jag vad en surfplatta skulle kosta. Efter lite letande hittade jag en Lenova platta  som var hyggligt robust och IP52  certifierad, (vilket innebär att den ska klara tio minuter regn och vara dammtät). Den slog jag till på och efter inköp laddades plattan med Eniro på sjön som i pro versionen kostar 180 kronor per år. Därmed hade jag en navigator med tio tums skärm och kort för i runda slängar två tusen kronor.

Funkar det?

Ja, är det korta svaret på frågan. Det funkar utmärkt. Eller i alla fall helt OK och enligt förväntan.

Men först ska sägas. Tänker du köra Eniro appen är det Pro versionen som gäller. Den visar fart, positon och du kan lägga in rutter och den har tracker.
Dessutom kan den ladda ned sjökort så att du har korten i plattan även när du är off-line, och så länge du har mobiltäckning har du AIS täckning . Dvs. du ser båtar kring dig som har AIS. Allt det här är funktioner som du behöver för att kunna använda den som plotter, men som saknas på gratisversionen. Den är med andra ord är en leksak.

Finns det inget att klaga på? Så klart, en surfplatta är en platta och inte en navigator. LJusstyrkan på skärmen är klenare än en på plotter.  Och så är batteriet lite känslig för värme. En solig eftermiddag stängde den helt sonika av sig. Självklart så kan man inte doppa den i vatten som riktig plotter. Har man inte en ruffad båt är ett vattentätt fodral en god investering.

Dessutom kan man använda den som en surfplatta, och som synes gick det utmärkt att titta på fotblolls VM genom att köra internetdelning från telefonen. TV antenn i gösstaken käns också plötsligt ganska ålderdomligt.

Ingen riktig plotter

På samma sätt är det med Enior på sjön.  Den är inte en komplett plotter.  Den har bara ett visningsläge och det är sjökort sett uppifrån. Det är optimalt. Sökfunktionen är dessutom lite klen. Du kan inte ange koordinater och att söka efter, orter öar eller andra geografiska platser är en tämligen osäker funktion. Söker du på ”Lurö” visar Eniro På sjön på en plats någonstans på Västgötaslätten. Däremot  går det utmärkt att söka ”företag och tjänster” ur Enios  register, men det är väl inte därför man har ett navigationsprogram.

Vidare säger man att appen ska gå att dela mellan olika enheter tex. platta och telefon. Men det funkar bara så länge du använder samma operativ, kör du som jag en Androidplatta och en I-pone ja då fungerar det inte. Eniro har en förklaring men i ärlighetens namn låter den en smula krystad,  Jag gissar att fler än jag ör jag till exempel både Booking och Facebook mer än en plattform…

Så sammanfattningen blir, Eniro på sjön och en surfplatta funkar utmärkt och kan nog för de flesta ersätta en plotter.

 

 

En ny båtsäsong med lustbåt

Ännu en båtsäsong och Lustbåt är tillbaka.

Lustbåt har varit tämligen tystlåten det senaste året. Även om det började bra med jolle segling redan i april, var förra året inte någon vidare lustbåtssommar, Det blev ingen båtsäsong att tala om.

Ett snöpligt motor fel och Stora Nimbusen blev liggande på land. Och varannandags väder gjorde att Pokusen inte heller kom i sjön.

-Så hur blir 2018 då?
-Det blir bra. Lite försenat men bra. Isen låg till halva april så jollarna fick hålla sig på land längre än i fjol. Men ändå, sista veckan i juni ringde till sist båtreparatören och berättade att delarna som varit restnoterade hos Volvo Penta hela våren äntligen kommit och nu var skruvade på plats. Ett par dagars laddande av batterier, lite hjälp från klubbens duktiga kranskötare och så var man äntligen i sjön och  ännu  en båtsäsong tar sin början även för stora Nimbusen.

Ännu en båtsäsong

Efter ett år på land det var en speciell känsla att sjösätta. Motorn startades och  genomföringar kollades. Den fick gå på tomgång en stund och en extra koll under durkarna innan vi la ut. Hur skulle det gå nu? Skulle mina värsta farhågor besannas, skulle det bara småtrilskas, eller väntade kalamiteter som man inte ens kan föreställa sig?

Det ska medges att det pirrade rejält i magen. Men undan för undran ersattes det nervösa pirrande av dieselmotorn välbehagliga vibrationer i takt med att vi rundade bruket och sedan gick in i älven. Och kanske blir läsaren besviken att vi kom hem utan några mer spännande incidenter än att vi hörde kölen smeka sandbotten i älven där vattenståndet börjar bli högsommar lågt.

 

Stay Tuned.

 

 

Nimbus 2600 bildsida

Den här sidan är en sida med bilder av och med vår Nimbus 2600 Chihiro.

Förtöjd vid bryggan

Vår Nimbus på väg genom sensommarkvällen utanför Tynäs

 

TAMD31 i all sin prakt

Köket med sin nya lucka i Plexiglas där det en gång satt en ugn

Kuddrum aka akterhytt

Bordet i doghouse

I dag blir det bara en bild av Chihiro

Hunden på sin favorit plats i båten.

En översikt av våra profilprodukter. Den babyblå sjösäcken har aldrig varit vackrare.

Två experter i mottorrummet

 

 

Piratdelar eller original? #blogg100/46

piratdel eller original

Pirat eller original, det är frågan.

Snö och nära noll. Långfredagen inböjd varken till arbete i trädgården eller hamnen. Det fick bli pyssel inomhus i stället. Jag roade mig med att jämföra priser på ett antal motortillbehör; original- och piratdelar. Sådant som kan behövas bytas titt som tätt i samband med service. Och att kolla priser var nog ett lönsamt litet gör-det-själv-projekt.

Jag tänker vare sig ge mig in i någon diskussion om kvalitet på piratdelar eller om det är moraliskt riktigt att gynna dem som bara har bäst säljarna i sitt sortiment. Jag nöjer mig med att konstatera att den som väljer att köpa billiga ”piratdelar” kan i mitt exempel spara över 800 kronor i jämförelse med originaldelar, som blir nästan tre gånger så dyra.

Prisskillnaden på sådant som bränslefilter, oljefilter, luftfilter, impeller och anoder är stor, även om det sannolikt är tämligen lika produkter. Det finns med andra ord pengar att spara för den som är lite om sig och kring sig. Noteras bör dock att de flesta leverantörer tar ut någon form av fraktkostnad. Det kan alltså vara lämpligt att köpa så mycket som möjligt på samma ställer.

Att hitta piratdelar.

För att göra jämförelsen har jag utgått från de förteckningar som finns med Volvo Pentas originaldelar på Marinepart Europes hemsida. Deras produktnummer har jag utgått ifrån när jag letat delar hos andra leverantörer. Oftast kan man nämligen söka på VP:s produktnummer och då finner man produkter som ”ersätter Vp original nr. xxxxxxx”. Men i bland har jag gått på beskrivning (Biltema använder tex inte Pentas originalnummer)

Jag vill dock slänga in en liten varning. Tabellen ska ses som ett exempel. Jag kan varken säga något om de olika produkternas kvalitet, garantera att de är rätt delar. Dessutom kan det finnas några korrekturfel. Ska du beställa delar till din motor rekommenderar jag dig att själv noga kolla så att du verkligen beställer de delar du vill ha, vare sig du köper original eller piratdelar.

Klicka och läs jämförelsen härTAMD31B servicedelar2017

I morgon är det vår #blogg100/31

 

I morgon är det april och snart ska båten i sjön.

I morgon är det april. Den fösta riktiga vårmånaden. Snart är det dags att göra båten klar för sjösättning. De senaste åren har det inte riktigt blivit som jag tänkt mig. Av olika anledningar har det dröjt långt in på sommaren innan Chihiro kommit i sjön,. Men i år ska det bli annorlunda.

Jag skulle vilja ha henne i sjön redan i början av maj.  Men innan dess är det lite att fixa. Somliga saker kan göras när hon ligger i sjön men andra måste faktiskt göras innan. Den gamla toaletten ska ut och det ska göras plats för den nya.  Skrovet ska vaxas, Det blir ett enkelt jobb nu när jag ha el på uppläggningsplatsen och kan använda maskin. Däck och överbyggnad kan däremot vänta tills hon är i sjön.

Planen är att hon ska få ett extra oljebyte, men det liksom nya filter får vänta tills hon är i sjön, däremot ska impellern bytas. Ja så kan jag fortsätta. Men jag tror jag börjar med att ta en tur ut och bara tittar till henne….kanske redan I morgon.

 

Hej kylskåp – Lustbåt tar det kallt #blogg100/24

Hej då kylväska, hej då isklampar. Med ny båt blev jag med kylskåp, och säger härmed hejdå till fesjummen dricka och rinnande smör. I dag handlar det alltså om att kyla matvarorna ombord.

I ärlighetens namn ska sägas att kylklampar är en jätte bra uppfinningar som funkar utmärkt en dag på stranden. En eldriven kylbox är kanon, inte minst om man har ett nätaggregat att koppla in i på hotellrummet på bilsemestern.  Att låta frysta varor tina i kylskåpet hemma är betydligt smartare än att i brist på planering nödgas tina frysta kycklingfiléer i mikron. Och att göra sammalunda ombord är är faktiskt inte fel det heller. Man kan till och med lägga en mjölkliter i frysen bara för att låta den tina ombord. Men allt detta har sina begränsningar.

Kombinationen isklampar och frysta varor i en kylbag funkar några dagar, och passar den som gillar strikt planerad meny. För att hålla kylan ska den dessutom vara packad så att varorna ligger i den ordning de ska ätas. Det brukar fungera; si så där!

Kylskåp e bättre än klybox

En kylboxk med piezoelektriskt-kylelement för några hundralappar ska inte heller föraktas. Bäst funkar den på kortare turer, eller där man har möjlighet att koppla in den på 220 volt. Ett nätaggregat är därför inte fel.  Och det ska medges att vi mer än en gånga har vi letat runt efter övergivna eluttag  i skydd av nattens mörker.

Men ett piezoelektriskbox drar för det första massa ström. För det andra är har den en tämligen klen kylförmåga. För det tredje saknar den termostat. Så länge båtmotorn rullar och går är strömförbrukningen inte något större problem. I gamla båten brukade varnaren för låg spänning i GPS:en börja pipa när man körde kylbox, radio och vattenpumpen till pentryt samtidigt. Det ledde aldrig till några allvarliga incidenter. Däremot innebär 65 watts förbrukning drygt fem ampere. Och då säger det sig själv att boxen ganska snabbt tömmer ett batteri om man ligger still mer än några timmar för att bada.

Den låga verkningsgraden gör dessutom att boxen i praktiken inte förmår att kyla varor utan bara klarar hålla redan kalla varor kalla. När du packar boxen hemma är detta sällan ett problem. Då tar du varorna från kylen, och kanske har du med något djupfryst eller låtit några varor fått lite extra kyla efter en stund i frysen. Lika enkelt är det inte när du ska fylla på under resan. Ofta är det en bit att gå från affären till båten, och då blir maten inte sällan lite varmare än kylskåpskall.

Låg verkningsgrad

Att den i motsats till ett kylskåp inte har någon termostat gör dessutom att den tuffar och går hela tiden. Med tanke på den begränsade kylförmågan, borde det här kanske inte vara något problem. Men det är just vad det är

Ett piezoelektriskt-element fungerar genom att den sänker temperaturen med (enligt reklamen) cirka 20 grader i jämförelse med den omgivande luften. En sommar dag är alltså luften som blåses in runt tio grader varm. Alltså när du stoppat in din kylskåpskalla fil (fyra grader), och dina frysta korvar är de kallare än luften som blåses in. Så i stället för att att kyla kommer kylelementet att värma dina varor,,, Det hela funkar ungefär som när du tinar en kyckling under rinnande kallt vatten; den tinar fortare än om ligger framme i rumstemperatur.

Det ska va´kylskåp

Men nu har Lustbåt fått kylskåp. Känslan är nog den samma som en hemmafru en gång hade när hon slängde ut det gamla isskåpet och fick ett modernt kylskåp. Kanske kom hon att sakna ismannens besök, men vilken bekvämlighet! Och  det är minst dubbelt så stort som en normal kylväska och ändå drar det mindre ström än gamla kylväskan. Det är alltså inga problem att låta skåpet stå på även nattetid.

 

Från sänkköl till centerbord. #blogg100/22

I stället för sänkköl

Sänkköl var en av Fabola Pokus främsta säljargument ett arv som ätteläggarna Campus sedan dess och fortfarande utrustas med. Den tuffa fritidsbåtsbloggen Lustbåt vågar dock bryta traditionerna och lanserar denna sommar centerbordet.

Bakgrunden till att ifrågasätta båtens sänkköl började redan vid köpet av vår Fabola Pokus. Säljaren skrev till och med in i kvittot att sänkkölen var tung och klumpig att hantera. Vid första sjösättning fick vi be några solbadande ungdomar om hjälp att dra i tampen vi fäste i masten för att få springan i kölen – där järnkölen skulle petas in – ovanför vattenytan. Att vår båtplats inte var tänkt för mer djupgående tonage än roddbåtar gjorde att tveksamheten ökade än mer. Och när sommaren kunde sammanfattas med några ordentligt blå fingrar och en nagel som föll av efter att ha hamnat i kläm under hanterandet av kölen var behovet av nya lösningar på kölfrågan ett måste.

Bort med sänkköl.

Jag mätte upp springan i sittbrunnen, där sänkkölen ska sticka upp.  Öppningen mätte  en bredd på cirka fjorton millimeter och en längd om drygt fyrahundra.  Med de måtten på en lapp åkte jag till brädgården. Hem kom jag med en skiva vackert brun tolv millimeters formplywood som fick ett handtag gjorda av två bordsben. Det funkade inte. En  bit längre ned i trumman för kölen var det betydligt trängre.

Det blev en ny tur till brädgården. Någon tio millimeters formplywood fanns inte hemma och det skulle ta en vecka att få hem den. Så länge orkade jag inte vänta.  Därför blev det  i stället en  bit i enkel furuplywood.   Hemma offrade jag de återstående två bordsbenen och drog själva skivan med träolja.

Med lite våld gick det utmärkt att pressa ned det nya centerbordet i trumman. Sedan satte vi segel och la ut. Vi var lite oroliga över hur Totoro skulle uppföra sig med centerbord i stället för sänkköl. Förutom den högre tyngdpunkten när blybulen försvann så var centerbordet markant kortare (105 cm) än  järnkölen.

En segelbåtsköls viktigaste uppgift är att fungera som mothåll för att driva båten framåt när seglet buktar som en flygplansvinge. Därför var vi knappast oroliga för att vi skulle välta.  Det vi befarade var främst att avdriften skulle bli för stor.

Men tji fick vi för våra farhågor. Även om vädret bjöd på en fin bris räckte några decimeter plywood för att hålla vår Pokus på både rätt köl och kurs när vi seglade fram över Sövdesjöns vågor. Kanske har hon blivit en smula mer rank när man går ombord. Men en tung sänkköl är knappast vad man behöver för insjöar eller skyddade fjärdar, och om man verkligen ska ut på större vatten med en sådan här båt är nog tveksamt.

Å andra sidan säger sonen att nästa sommar ska vi ut på Östersjön….

Bygg ett centerbord.

Centerbordet är byggt i 10 mm plywood, måtten är 105 x 38 cm
två reglar fösta med 45 mm skruv (för utomhus trall) fungerar som handtag.
Centerbordet är behandlat med träolja.
I vinter kommer skivan att slipas till för att bli något smalare och lackas.