Kategoriarkiv: Farleder & Hamnar

Här handlar det om sjövägar, korta och långa sjöresor hamnar och ankringsplatser

Forshaga kanal räddas Blogg100/49

Forshaga kanal räddas

Forshaga kanal räddas,

På skärtorsdagen kom så äntligen artikeln i NWT som berättar att Forshaga kanal räddas. Fortum tänker om och har inte längre planer på att fylla igen kanalen.

Samtidigt känns det lite snöpligt. Jag fick beskedet förra fredagen, och la ut en blänkare i Forshaga Kanal värd att bevara gruppen.

Sedan ringde NWT. Egentligen skulle vi åkt ut och blivit fotograferade vid kanalen på fredagskvällen. Men man fick väl annat att jobba med på tidningen.  I torsdags kom till slut artikeln, och jag är med på ett hörn.

Forshaga kanal räddas.

Nästa år fyller kanalen 150 år, det kan bli ett jubileums år som blir en nystart för den lilla kanalen som förbinder Deje via slussarna och Klarälven med havet. Tillsammans är vi många som vill att den ska bli mer känd och användas till mer än i dag. Första steget för en ny framtid är en liten picknick på valborg. Då tänder vi grillen och  bjuder vi in alla som vill och är intresserade till en förmiddagspicknick på kanalbrinken. Bland annat till musik av Saliors Grave.

Mer information kommer i Facebook gruppen Forshaga kanal värd att bevara.

 

Slussarna i Forshaga på bild #blogg100/39

Även i dag blir det lite Forshaga Kanal  Även om kanalen (ännu) inte är farbar är den ett vackert utflyktsmål. Här kommer lite bilder på slussarna i Forshaga som togs sista veckan i mars.

Forsen sedd från söder till vänster skymtar infarten till slussarna i Forshaga

Trappa på västra sidan

Slussarna i Forshaga

Kanalen

Utsikt från kanalens infart mot norr

Vid infarten till kanalen finns en liten grillplats.

Infarten till övre slusskammaren och lagunen

Södra porten

Trappan till slusskammaren

Trappan ned till slusskammaren och porten

 

Forshaga Kanal – Värd att bevara #blogg100/37

Forshaga kanal mars 2017

”Forshaga Kanal, värd att bevara.” Så sa vi hösten 2015 när det blev känt att Forshaga kanal riskerade att försvinna. Och så säger vi också i dag när vi fått besked att Fortums bygglovsansökan för att bygga ut sin fiskodling innebär att kanalen förblir kvar.

Klarälven är sedan urminnes tid den livgivande kroppspulsådern genom det värmländska landskapet. Kring den byggdes hyttor och kraftverk. På den färdades gods och människor. Men det krävdes att lasten drogs landvägen för att passera alla forsar och vattenfall. Tanken om en kanal och sluss förbi fallen i Forshaga och Deje föddes tidigt. Med en sådan skulle man kunna nå havet utan dyr omlastning. Och även om det tog tid så öppnades Forshaga kanal till slut 1868. Då blev äntligen de gamla planerna på att kanalisera och bygga slussar förbi fallen i Forshaga verklighet.

Efter en guldålder under 1800-talet, minskade trafiken och den avlystes som farled. Och så småningom och när flottningen upphörde föll den allt mer i glömska. Men när planerna på dess ödeläggelse blev kända har många människor fått upp ögonen för det spännande och viktiga byggnadsverk som Forshaga kanal är. Man inser att den är värd att bevara. Det ledde till att vi bildade föreningen Forshaga Kanal.

Efter de synpunkter som kommit fram och den dialog som förts med statliga och kommunala myndigheter har Fortum beslutat att utveckla sin fiskodling utan att vilja lägga igen kanalen. Det är vi tacksamma för. Det ger möjlighet för oss och framtida generationer att kunna ta vara på Forshaga Kanal.

Värd att bevara värd att utveckla.

Vad händer nu? Svaret på den frågan är inte givet.  Svaret är att det är upp till alla oss som tycker att kanalen är värd att bevara.

På 1970-talet talades det på fullt allvar om att lägga igen Göta Kanal. I dag är den Sveriges största turistmål och tillika en av de största svenska filmsuccéerna. Det hade aldrig Balzar von Platen kunnat föreställa sig i sin vildaste fantasi.

På samma sätt är det med Forshaga Kanal. Nils Ericsson och David Lillienhök byggde en kanal för transporter av människor och varor längs Klarälven. Men de byggde också Forshaga Kanal till att bli en del av vårt kulturarv, och hur vi vårdar det är allas vårt ansvar, för Forshaga Kanal är värd att bevara och utveckla.

Läs mer på:

http://blogg.lustbat.se/tag/sjovagen-till-deje

och följ Forshaga Kanals FB. grupp.
https://www.facebook.com/groups/1493658924273111/?fref=ts

 

 

Forshaga kanal – ännu en gång #blogg100/19

Den som följt Lustbåt har säkert hört om Forshaga kanal. Den lilla kanaliserade delen av Klarälven om byggdes för att göra det möjligt att segla till Deje utan att behöva lasta om. I dag blir det en bild av kanalen i vinter skrud men det kommer mera….

Foshaga kanal i vinterskrud

Inlandsjöfart – Kan det var något?

Vi kan väl ana att det inte är så många som gick i taket av pur upphetsning när Eu reglerna för inlandssjöfart började gäller i Sverige i december 2014. Men du kan vara lugn. Lustbåt din fyr i EU-farlederna berättar allt du behöver veta, om Inre Vattenvägar eller IVV som man säger lite initierat och coolt.

Alltså för att göra det enkelt. Reglerna  kring inlandsjöfart innebär i korthet att på vissa områden inom EU gäller andra regler fän på de stora haven.  Tanken med detta är att förenkla och underlätta för gods och passagerartransport för att på ett miljövänligt och billigt  sätt avlasta Europas vägar och järnvägar.

Inlandsjöfart enkelt och billigt?

Kan det då verkligen vara så? Absolut,  ”Inlandssjöfartens energiförbrukning per tonkilometer transporterade varor motsvarar omkring 17 procent av energiförbrukningen vid vägtransporter och 50 procent av energiförbrukningen vid järnvägstransporter.” enligt Svensk Sjöfart. Det är alltså inga små besparingar vi pratar om.

hej o hå

för Inlandsjöfart gäller enklare regler.

 

 

 

 

 

 

Inlandssjöfart är ingen fråga!

I dag transporteras knappt några inrikes transporter på sjön. I andra delar av Europa är det annorlunda. Där står handelssjöfarten för en stor del av inrikestransporterna.  Sveriges tåg och vägnät är hårt belastat. Att bygga ut det är dyrt, mycket dyrt och resurskrävande.  Sedan Sverige antog lagen om inlands sjöfart har två vattenvägar klassats som inlandsvatten Vänern och Göta älv och Mälaren, så egentligen är det ingen fråga. Våra vattenvägar kan och bör användas.

Europa knyts samman av vattenvägar på floder kanaler och sjöar för inlandssjöfart. (källa

Europa knyts samman av vattenvägar på floder kanaler och sjöar för inlandssjöfart. (källa UNECE)

Läs mer om inlandssjöfart.

http://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fartyg/Inlandssjofart/Zoner-inlandssjofart/

http://www.transportstyrelsen.se/ivv

http://www.unece.org/fileadmin/DAM/trans/doc/2010/sc3wp3/UNECE-Map2.pdf
http://www2.zerovisiontool.com/files/project_web_page_pdf/iww_report_swe_130224.pdf

 

Leta inte efter mig i Bläsinge

Bläsingen Fiskeri och Hamn Museum

Bläsingen Fiskeri och Hamn Museum

Landsvägen längs Ölands östkust går en bra bit upp från stranden. Där slingar den sig fram mellan byarna. Fälten mellan havet och landsvägen är bördig gammal sjöbotten som sluttar mot en flack och öppen kust. Här och där går vägar ned mot stranden och gamla fiskelägen. Ett av dem är Bläsinge, en hamn som Lustbåt besökte i somras; landvägen. 

 Det är en dag i juli med sol och en mild bris. Tre fiskebåtar ligger vid kaj. Här fiskas det fortfarande. På land står fisklådor och de har knippen med flaggbojar med svarta och orangea flaggor för att märka ut nät ombord. Jag funderar på om flaggorna kallas styor, som på Österlen. I en vagn säljes det rökt fisk och en bit bort finns badstrand och en enkel campingplats med självbetjäning. 6 Euro, eller 50 kronor per natt kostar det.. Men där finns också ett jättelitet museum i en av de små fiskebodarna vid kajen.

Bläsinge fiskeri och hamn museum

Utställningen har två delar, var och en cirka tio kvadratmeter. En är en bevarad gamman fiskebod. Så som jag minns att de såg ut i Edvins ålabod på när jag var liten. Där stod en stol, en gammal Archimedes motor, nät och en hylla med burkar med okänt innehåll.

En fiskarehodda

En fiskarehodda

Den andra delen är inte större, men där är väggarna modernt vita och på dem sitter fotografier från Bläsinge; infrusna fiskebåtar, havererade fartyg, minnen från kriget och kronprins Karl Gustav på fisketur som liten pojke. Den som vill kan köpa ett vykort, eller lägga en slant i sparbössan. Jag lägger en slant.

På vägen tillbaka ser jag att man kan hyra en av bodarna. Jag tittar in genom fönstret. Den har ett litet pentry, en säng och ett litet bord med några stolar. Jag tar ett foto av skylten och bestämmer mig för att om jag någonsin känner för att var väldigt mycket i fred ska jag ringa det där numret och be att få hyra stugan off season.

img_6033Här kommer jag att få vara i fred, för hit kommer ingen att leta efter mig, och här kommer ingen att lägga märkte till mig, eftersom det förmodligen inte finns någon här i oktober eller mars som lägger märke till någon. Jag kan alltså ägna mig åt att i lugn och ro gå längs stranden och titta mot horisonten tills jag tröttnat på att vara i fred.

Bryggsegling och sjösättning – #blogg100/30

Traditionsenligt sträcker sig Lustbåts deltagande i #blogg100 fram till sjösättning.
I går var det sjösättning och i dag är det såldes dags för årets sista blogg100 inlägg. Lustbåt fortsätter så klart som vanligt med veckovisa uppdateringar. Men i dag handlar det om sjösättning och bryggsegling.

Vad finns då att säga om sjösättningen. Med våra duktiga kranförare på SBS var det inte så dramatisk. Den som kört kran i 47 år och år lyft 150 båtar bara i år vet vad han gör. Jag har varit med mer dramatiska händelser. (Mer om det någon annan gång) Lite stolt över mig själv är jag ändå som törs kliva upp och lägga på slingen på lyftoket.  Normalt är jag livrädd bara jag ska ställa mig på tå. Men av någon anledning tar min svindel paus när det gäller skidliftar och att klänga på båtar. Jag gissar att det är lusten som tar överhand, att jag tycker det är så kul med båtar och skidåkning att jag struntar i att  vara rädd.

Sonen tar rodret

Sonen tar rodret

Första turen känns ändå alltid lite pirrig. Efter förra årets vedermödor  och kalamiteterna med låset kunde man ju vänta sig det värsta. Men nej, efter att kollat och dubbelkollat alla genomföringar och varmkört motorn gav vi oss i väg.

Sonen tog rodret la back och manövrerade oss tryggt ut ur Sörmohamnen, rundade Skoghallsverket och styrde sedan upp för älvfåran hem så coolt och värdig man kan förvänta sig att man gör när man är tolv på det trettonde och står till rors med två och ett halvt ton båt i händerna .

Bryggsegling

I går var det  premiär tur, i dag var det premiär för årets först bryggsegling. Bryggsegling är ett föraktat och lite misskrediterat nöje bland fritidsskeppare. Årets sista #blogg100 innehåller därför ett videoblogg inslag om detta föraktade ämne.

 

 

Uddevalla kanal, eller bara nya slussar i den gamla?

2030 är ett ödesår för Vänersjöfarten, så nu vet ni det. Då kommer de nuvarande slussarna i Trollhätte kanal att vara uttjänta. Det betyder att de behöver renoveras för att Vänern inte ska bli snöpligt avsnörd från havet och sjöfarten här och i Göta älv ett minne blott. Men i debatten kring Göta älv och Trollhätte kanals framtid som farled har en utmanare dykt upp i form av en riktig gamma idé, nämligen den om Uddevalla kanal.

Efter decemberöverenskommelsens död kastar sig lustbåt in i inrikespolitiken för att med kraft och mening ge en dolkstöt mod Uddevalla kanal. Hur som helst.En utredning har gjorts om Vänsersjöfarten och den säger  att:

  • Befintliga slussar uttjänta 2030.
  • Utvecklad Vänersjöfart är positivt för näringsliv, människa och miljö.
  • Samhällsekonomisk lönsamhet uppnås genom konkurrenskraftiga inre vattenvägar.
  • Ökade godsmängder inom Vänersjöfarten krävs för att motivera investering.

Det behövs alltså politiska beslut redan nu.

Men var ska sjövägen gå?

En blick på kartan säger att mellan Vänersborgsviken och havet är det landvägen bara i runda slängar tre landmil fågelvägen i rakt västerut. (Att det är mil och inte sjömil är inte så konstigt eftersom som alla vet anges ju sträckor i kanaler och på floder i kilometer och inte i nautiska mil.) Sjövägen till havet Uddevalla kanal skulle alltså bli betydligt kortare än den längs Göta älvs dalgång till utloppet i Göteborg cirka 90 kilometer i sydsydvästlig riktning.

En ny Uddevalla kanal, eller bara nya portar till slussarna i Trollhättan?

En helt ny Uddevalla kanal till havet, eller bara nya portar till slussarna i Trollhättan?

På kartan och i teorin borde alltså det vara tämligen klurigt och enkelt att bygga en Uddevalla kanal mellan Vänersborg och Uddevalla. Tanken på en kanal längs denna sträcka är därför inte ny. Tanken om en Uddevalla kanal är faktiskt känd sedan 1670 talet. Sedan dess har det blåst livs i den med jämna mellan rum. På 16, 17 och 1800 talen när kanalbyggen var hett, men även under 1900 talet var frågan aktuell 1909, 1957 och senast år 1995. Och nu kan vi alltså lägga år 2015 till ännu ett år då Uddevalla kanal (den har faktiskt ett namn) ännu en gång är aktuell, allt medan vatten och fartyg fortsatt fyller Göta älv

Uddevalla kanal och topografin.

Att sträckan är kortare är givet , men förespråkarna säger också att med ett avlopp till havet via Uddevalla kanal skulle man också kunna undvika översvämningar och rasrisk i Göta älv när vattenståndet i Vänern blir ovanligt högt. Men är det verkligen så?

Vatten har en förmåga att leta sig fram där det är möjligt; den minsta lilla springan vid ett koöga och vips är kojen dyblöt när du vaknar. Till och med höga berg brukar vattnet i alla fall på några tiotusen år lyckas ta sig igenom om det inte går att ta sig förbi på något enklare sätt. I längden är kombinationen tyngdkraft och erosion oemotståndlig för topografin.

Alltså hade enklaste vägen till havet från Vänern till Västerhavet gått via Uddevalla. Var så säker, då hade vattnet letat sig fram den vägen. Om det funnits minsta möjlighet så hade vattnet, bara sedan 1670-talet, förmodligen som en början på bygget av Uddevalla kanal ha grävt in ett par hundra meter bortanför väg 45. Men nu är det inte så.

Medan sträckan från från Vänersborg och Vänerns yta 44 meter över havet, till Göteborg är naturligt en tämligen jämt sluttande nedförsbacke, med några fall där slussarna i dag ligger.

Mot Uddevalla är det annorlunda. Om vi vill att Vänern ska falla ut vid där krävs att det av någon anledning att det spadas och sprängs hela vägen. Och hur kan det komma sig? Jo,skälet är den ås med tillhörande  uppförsbacke som ligger mellan Vänern och Uddevalla som alla vi som åkt väg 44 från Vänersborg till kusten nog sett. Därmed krävs slussar  både upp för och ned för berget om det ska byggas en kana. Något som gör att lösningen blir markant dyrare än att renovera de i Trollhätte kanal. Och då kan man passa på att fråga sig hur man skulle kunna använda Uddevalla Kanal för att tappa av Vänerns om vattenståndet där skulle bli för högt.

 

 

 

 

 

Göta Kanal räddas, renoveringen går som på räls?

Samtidigt som järnvägsnätet faller samman medan de ansvariga tittar på varandra verkar det vara annorlunda med Göta Kanal.  Här tycks ägaren staten utan att darra på manschetten ta tag i frågan och göra vad man kan för att Göta kanal räddas, när utföraren AB Göta kanalbolag talat om att kanalen inte mår så bra.

-Jag skickar nu ned min statssekreterare, säger näringsminister Damberg (S) och så får det bli.  På plats ska han reda ut vad som behöver renoveras och tas om hand på lång och kort sikt.  Kanalbolaget har uppgett att de räknar med en kostnad på uppemot en halv miljard, och det är pengar som ägaren staten måste vara med att skjuta till enligt regeringen.

Göta Kanal räddas

Göta kanal som blev färdig på 1832 talet är inte som många tror en grävd ränna i marken. I stället är kanalbankerna gjorda genom att valla lagts upp och kanalen går därför ofta högre än det omgivande landskapet. Blir de nog försvagade uppstår både en rasrisk och en risk för översvämningar, Något som gör att kanalen kan till och med tvingas att grävas igen.

Många stenar måste bytas ut när Göta kanal räddas.

Många stenar måste bytas ut när Göta kanal räddas.

Göta kanal är landets störst byggnadsverk, För kommersiell transport hade de hade sin storhetstid under 1800-talet, och förutom viss passagerartrafik befars den i dag av endast av fritidsbåtar.

Av olika skäl har kanalen under sina snart 200 år inte genomgått några större moderniseringar eller ombyggnader. Det betyder att den i princip är intakt med sina slussar och sträckning som den byggdes en gång.  Detta gör den till ett unikt kulturminne. Med cirka tremiljoner besökare  årligen, som både kommer land och sjövägen kan inte heller dess betydelse för besöksnäringen underskattas. En gång var den motorn i industrialiseringen, i dag är den motorn i en stor turistindustri. Det vore alltså en katastrof om inte Göta Kanal räddas.

Sjötorp över bassängen.

Sjötorp övre bassängen.

 

 

 

Loggbok – byta eller behålla, det är frågan

Hur gör man med loggboken när man byter båt? Ska man köpa ny loggbok till nya båten och ställa den gamla båtens loggbok i bokhyllan, eller kan man fortsätta använda den gamla? Det är en fråga som jag brottats med denna sommar på grund av att vi har en ny båt.

I gamla båten hade jag en ”Femårs loggbok” , det vill säga en loggbok som likt en fickkalender (om nu någon minns dem) har plats och fält för att göra noteringar om väder, vind, temperatur distans och även en liten ruta för fri text  för varje dag under hela fem år.

En rätt kul variant av loggbok där man enkelt kan se vilken vecka och dag man sjö- och torrsatte, eller vilket år det var vi åkte  Vikingaleden och  firade min födelsedag i Nysäter.

Ska man byta loggbok?

Ingen lätt fråga och det har krävts mycket grunnande, men nu har Lustbåt svaret:
Svaret på frågan är liksom som på så många andra frågor ”Det beror på!” Det beror på hur du ser på vems  loggboken är. För om det kan man faktiskt ha lite olika syn:

Tycker du att loggboken är båtens eller är det skepparen och besättningens? Är den båtens egendom, likt färdskrivaren på ett flygplan motorn och lanterna, då ska du självklart byta till en ny loggbok, Ja, frågan är om du inte ska lämna över boken till näste ägare som då kan läsa om när du åt pölsa i Sandhamn eller låg inblåst i Trelleborg.

Ska du byta loggbok innan fem år har gått bara för du köper ny båt?

Ska du byta loggbok innan fem år har gått bara för du köper ny båt?

Men om du menar att boken är dina egna minnen från ditt båtliv då  kan du nog behålla din loggbok, använda den  även i nya båten och vänta med att skaffa en ny tills du har fyllt sista sidan med dina upplevelser.

Och hur gjorde jag?