Kategoriarkiv: Allmänt och blandat

Advektionsdimma en naturlig förklaring – del 1 Spökskepp

I dag börjar Lustbåts sommarläsning. En riktig skepparhistoria, som publiceras i tre delar. Men för dig som inte orkar vänta så finns den att ladda ned  som PDF En naturlig förklaring

Om du gillar den ladda ned, dela och sprid till dina vänner!
/Mårten

Del ett – Spökskepp

ankareDet finns inga spökskepp. Inga båtar har dömts att i evighet fortsätta sin seglats över haven med eller utan sin fördömda besättning. Bakom varje drivande fartyg eller vrak finns en naturlig förklaring. Seglande skepp på oceanen, långsamt sjunkande skutor vid drömmarnas kaj och alla de båtar som på snart sagt varje båtklubb lämnats av sina ägare i glömda raden kan alla verka både skrämmande och spöklika och ge uppslag för skepparhistorier och skrönor, men mer än så är det inte. Det finns alltid en naturlig förklaring.

 

Sträckan genom Norra Skärgården ut till Sandskär är en fin tur som tar några timmar. Det finns två vägar dit. Antingen gör man som seglarna och sträcker rakt över Sunnanfjärd, eller så väljer man den skyddade farleden som går i en vid båge längst bukten i skydd av öar och holmar.

Sommartid väljer många motorbåtar att gå rakt över fjärden om vinden inte är för stark. Men det var tidigt på säsongen och även om det bara blåste en svag bris, valde jag den inre farleden.

Så här i efterhand kan man säga att jag borde ha förberett mig ännu bättre. Men det hade gått fort. Det hade verkat som en bra idé att gå ut till Sandskär mitt i veckan. Att ligga där några vårdagar och göra klart ett skrivjobb som verkligen krävde att jag fick vara i fred och koncentrera mig.

Mobilen hade jag slängt ned i datorväska tillsammans med laptop, pennor, block och en del litteratur. Sedan hade jag svängt förbi hemma, stoppat ned datorväskan i sjösäcken och fyllt på med några ombyten och en tjock tröja. Jag tog på mig seglarjackan innan jag på vägen till bryggan stannade till på ICA där jag plockade åt mig bröd, smör, dricka och middagsmat nog för några dagars på sjön.

Stora GPS:en blev kvar hemma. Så här tidigt på säsongen, innan vi har vakt på båtklubben lämnar jag den ogärna ombord. Å andra sidan kan jag navigera med papperskort och kompass om det tryter. Men sträckan ut till Sandskär har jag gått så många gånger att det knappast behövs för att hitta dit så länge sikten är klar.

Det kallas för advektionsdimma. Den är vanligast på våren och bildas när varm och fuktig luft blåser över ett kallare underlag och avkyls underifrån. Då täcks öar och fjärdar av en märklig dimma som kan ligga kvar i flera dygn. Jag borde tagit den med i min beräkning.

Den kom från ingenstans, och omslöt hela båten. Vattenytan som varit vänligt krusad blev märkligt stilla och på bara några minuter försvann den blå himlen och solen. Det gick inte längre att okulärt orientera sig.

Jag drog av på farten och försökte få syn på något känt landmärke. Det var hopplöst. Sikten var nere vid noll och det kändes som om till och med pulpiten i fören höll på att slukas av dimman. Jag försökte fundera på hur långt jag kommit. Hade jag passerat Kråkskär eller var det Holmön jag nyss sett. Men jag insåg att jag varit för ouppmärksam och borta i egna tankar för att nu kunna säga var jag var.

Jag la i friläge. Båten gled nästa ljudlöst genom vattnet innan den blev liggande stilla. Bara ett svagt brum hördes från motorn. Jag började sjunga, en entonig sång där motorn fick fungera som basstämma. Det kändes tryggt och gjorde att jag kände mig lite mindre ensam.

oooOOOooo

Fortsättning följer!

Fürerscheinfrei & Bootcharter Hanseboot 2 #blogg100/58

Fürerscheinfrei

Fürerscheinfrei – är ordet på allas läppar

Temat är charter och fürerscheinfrei när det är dags för tredje delen om Hanseboot och tysktbåtliv,  I Sverige är varje fritidsskeppare av rang till lika båtägare. Och riktigt båtliv handalar om skärgård och hav. I Tyskland är det annorlunda. Det första vi möter på Hanseboot är en hel avdelning med bootcharter och resor.

Visst finns här uthyrare som lockar med seglatser i Medelhavet, Karibien och andra fjärran vatten. Men det som dominerar utbudet är uthyrning av båtar längs den tyska kusten och på de kanaler och floder som genomkorsar Europa.

För många tyska fritidsskeppare tycks alltså vinterns båtliv bestå i att välja resmål och hyra båt för sommarens färder. Och uthyrarna lockar gamla och nya kunder med trohetsbonus och mässrabatter.

Tänkt vad trist det är att varje år kajka rund i samma vatten, eller att transportsegla. I stället kan du på snabbast möjliga sätt ta dig dit du vill segla. Där tar du din båt i besittning och kastar loss. Glöm allt slitsamt vår och höst underhåll. Ha bara koll på om den båtmodell du vill har är fürerscheinfrei . Sedan väljer du om städning, lakan eller till och med inköp av mat för din vecka ombord ska ingå. Det är bara att kryssa i beställningsformuläret och faxa (!) det till båtuthyraren.

-Så när som det där med faxen, kan det bli enklare?

Fürerscheinfrei

Fürerscheinfrei innebär att en båt är så lien och eller långsam att den får framföras utan båtkörkort. Det är också lösenordet för många uthyrningsfirmor och de båtar som säljs på Hanseboot.  Att framföra en båt i Tyskland är annars omgärdat med stränga regler. Så för den som verkligen vill erbjuds utbildningar och kurser för att framföra motor och segelbåtar i varierande storlek på olika vatten. Från små jollar till stora yachter.

kapsejsa

Träna på att kapsejsa i denna jigg!

Inte minst fascineras vi över den speciella jigg i vilken man på land kan träna på att ta sig upp i en kapsejsad jolle.

 

 

Lustbåt är halvvägs framme på bloggresan, #blogg100/50

halvvägs

Halvvägs till sommaren

I dag är Lustbåt halvvägs i #blogg 100. 50 inlägg är skrivna sedan sjösättningen av årets #blogg100 den första mars. Och 50 är kvar till den riktiga sjösättningen. Vad har då hänt? Men framför allt hur fortsätter resan med Lustbåt på årets #blogg100 färd?

När jag började hade jag en liten lista med saker jag ville blogga om. En del har blivit inlägg, andra inte. Forshaga Kanal har fått mer plats än jag vågat hoppas på. Tre inlägg på temat ”Sagan om Storebro” blev tillsammans med inläggen om original vs. pirat de mest lästa och kommenterade.

Halvvägs och vidare.

Nej jag tänker inte fördjupa mig i det som varit. Halvvägs nöjer mig med att glatt notera att Lustbåt.se har fått fler och fler läsare under våren. Och att när flera inlägg på samma tema väcker intresse hos fler, och faktiskt också är lättare att skriva är det rätt kurs att fortsätta på. Utan att vara säker gissar jag att det är en kombination mellan äkta läsarintresse och det sätt som sökmotorerna indexerar sidor och levererar svar på sökfrågor.

Båtdesign, mer båtmässa och mat, är tre ämnen som jag tänker lägga lite tid på under den kommande halvan av #blogg100. I datorn finns  utkast och bilder från vår resa till Hanseboat i Hamburg i november som kan kanske vara spännande. Löpande rapporter om vårrustning, jolle segling och till slut ett avslutande om sjösättning. Så får det bli!

Sagan om Storebro del 1 – en drömbåt och en båtdröm #blogg100/42

sagan om Storebro

Storebro 31 – bara en dröm i sagan om Storebro?

En enkel skiss på ett papper är det kanske inget annat än bara en bild av en båt? Hur gärna man vill är vägen därifrån via konstruktionsritningar och pluggar till en färdig båt lång. Ändå krävdes inte mer än en enkel bild av en båt och namnet ”Storebro” för att nyheten om en ny Storebro är på gång för att skapa headline news i skandinavisk båtpress i början av april. Inte för att det finns någon båt, utan för att vi så gärna vill berätta sagan om Storebro, en gång till.

Sagan om Storebro är en berättelse som passar vår tid. Den börjar med att brukspatron – själv var en man sprungen ur folket. En kväll under en promenad får han se en grupp baltiska flyktingar bygga ihop en båt. Här i mötte mellan nyanlända flyktingar och småländskt entreprenörskap läggs grunden för ett av landets mest framgångsrika båtvarv. Båtbyggnation börjar som en liten avdelning på Storebro bruk.  Men under åren ska den växa sig stor. Så stor att den  till och med blir större än brukets gjuteri och mekaniska industri. Och framgångssagan kröns med att självaste kungen blir stolt ägare till en Storö IV medan de allt lyxigare båtarna gör en succé på exportmarknaden inte minst i det fjärran Japan.

Men som alla vackra sagor har även denna sitt slut. Ett inte så lyckligt slut. När brukspatron blev gammal tog nya ägare över. Storebro slogs samman med Nimbus och Ryds av Viamare koncernen. Med ett program som täcket allt från Ryds små ekor och dagstursbåtar via Nimbus till lyxiga Storebro var nog tanken att täcka alla motorbåtssegmentet. Men så blev det alltså inte. I stället blev Viamare/Nimbus koncernen ännu ett misslyckande i paradgrenen ”oförmåga att göra stordriftsfördelar i svensk båtindustri”. Vad som var stora felet är väl svårt att säga men i finanskrisens kölvatten slutade sagan 2014 med konkurs.

Ett sorgligt slut på sagan om Storebro.

Ryds och Nimbus fick snart nya ägare med friskt kapital och gjorde omstart som båttilvverkare. För Storebro har det svårare att komma på rätt köl. För även om företaget fick ny ägare i Roger von Haugwitz 2012, har några båtar inte gått av stapeln på varvet i Storebro.

Sen kväll #blogg100/40

Det en sen kväll i april och dagens inlägg måste skrivas. Så här dag 40 går det ju bara inte att hoppa över en dag även om timman är sen och inspirationen tryter.  Så jag tar tillfället i akt och fundera lite över bloggandet.

Vad jag kan noterar är att antalet dagliga besökare har ökat betydligt. Under mars hade Lustbåt i genomsnitt 40 unika besökare per dag. I mars är jag uppe i 65. Men det är inte bara de dagliga inläggen som drar läsare. Nej, tvärt om är det gamla inlägg som når nya läsare. Ett av de mest lästa är till exempel ett om en ubåt som är till salu.. Inlägg om segelekor och Nimbus 2600 är också populära. Kanske är det våren som gör att båtspekulanter söker fakta och hamnar hos mig. Men jag tror inte det är så enkelt. Jag kan ha fel, men jag får känslan av att det är Google som har sitt magiska finger med i spelet. Kan det vara så att sökmotorn styr trafik till siter som uppdateras, medan de som bara är får sämre hit-rate?

sen kväll och sena funderingar

Tidigare år har jag skrivit på en del teman, om att köpa och sälja båt. Så har det inte varit i år. Förutom om Forshaga kanal har det mest varit ”stand alone” inlägg.  Men jag har en del uppslag; om båtdesign eller Storebros återinträde som båttillverkare. Häng på 60 dagar till.

 

 

 

 

Måndagar stängt & skum plast #blogg100/35

Måndagar stängt, bara så ni vet

Firman som skär till skumplast på beställning ligger i utkanten av sta´n. I höstas tänkte jag att jag skulle stanna till någon dag när jag ändå hade vägarna förbi. För det har man ju. Det är bara att ta höger i rondellen. Men vem kunde ana att där var det ”måndagar stängt” som gällde.

En tidigare ägare bytte den gamla plyschklädseln i båten. Den har aldrig varit vacker och efter en massa år var den säkert rejält läbbig. Men ändå tycker jag nog att hen gjorde en lite knepig prioritering. Man beslöt att byta klädsel men behålla de gamla dynorna. Att sy upp klädslar är dyrt, att skära till skumplast är billigt.

Efter 30 år är dynorna tämligen nedluggna och utslitna. De behöver helt enkelt bytas. Men faktiskt så stör det mig lite. Att man av någon oförklarlig anledning förr var angelägen om att göra dynor så tunna som möjligt är obegripligt nog. Men det rimliga hade väl ändå varit att när man syr upp nya överdrag skulle man köpt nya dynor och passat på att göra dem en smula tjockare än de gamla? Då hade det blivit både snyggt och komfortabelt. Nu blev det bara snyggt. Och jag blir nödgad köpa tunnare än jag egentligen vill ha.

Måndagar stängt

Men som sagt redan i höstas bestämde jag mig för att åka och hälsa på skumplast affären. Även om jag inte får in en så tjock madrass som jag egentligen hade önskat blir det i alla fall bättre än de jag har i dag. Och med ett tunt liggunderlag under madrassen så slipper man i alla fall de värsta genomslagen. April är kommen och det börjar så smått bli dags att ta tag i saken om det ska bli nya dynor före sjösättning. Sagt och gjort. I måndags hade jag hade verkligen vägarna förbi, och jag beslöt att stanna till. Så jag svängde av i rondellen, parkerar och möts av en skyllt på dörren ”Måndagar stängt”.

Islossning – i dag gav den sig i väg #blogg100/28

I dag var det dags för islossning.

I dag var det så den där magiska morgonen när vattnet i viken ligger öppet och måsarna hänger i luften. I dag handlar det om islossning.

Den senaste veckan har isen fört en ojämn kamp mot solen. Det som började som  en smal strimma vatten längst inne vid land. Den har långsamt vuxit till ett brett band och öppna råkar. Varje morgon och eftermiddag på väg till och från jobbet har jag sett hur isen sakta krymp. Hur islossningen gjort att sjön så sakteliga närmat sig. Den dag då viken till slut ska ligga öppen, när bryggorna ska lossna ur isen och vinterns grepp. Nu väntar vi bara på första båten!

Båtbussar och andra vårtecken #blogg100/18

Bara beskedet om båtbussar är ett säkert vårtecken.

Ingen har väl undgått att våren är på väg. Sociala medier fylls med blommor och svällande kroppar. Gemmel media hänger på när P1s naturmorgon har ett inslag om fågelsång. Lustbåt är inte sämre och gör i dag en egen spaning om vårtecken av maritim art.

Sonen muttrade över att det var frostgrader i natt. Men i viken var strängen med öppet vatten vid strandkanten kvar trots, och i parken är isbanan borta. På TV är det är snö och Vinterstudion, men dagarna blir längre Gumman Tö levererar.

Vårtecken i viken.

Jag tittade in på båtklubbens hemsida. Jodå listan med kranförare för i vår var inlagd. Det är ett gott vårtecken, men första sjösättningshelgen är vid valborg. Å andra sidan, även om älven är öppen är det ett tjock och omfattande istäcket som måste forceras innan man kan angöra bryggorna som också ligger djupt infrusna. Samtidigt ska det nog också noteras att älven behöver en ordentlig vårflod.

En vacker och mycket torr höst och en väl tilltagen avtappning har gjort vattenståndet i älven oroande lågt. När det var dags för upptagning gled kölen med ett väsande över sandbotten, även om jag smekte vasskanten med babordssidan där jag vet att älvfåran är som djupast. Det var ett var ett smärtsamt ljud som bara överröstades av ljudet av mitt bultande hjärta. Jag kände mig som Marlow på the Nelly. Jag var helt övertygad om att vi skulle bli sittandes fast utan att kunna vare sig gå framåt eller bakåt, för att sedan få uppleva hur mitt fartyg skulle bordas av de mest hänsynslösa banditer.

Som sagt det behövs en ordentlig vårflod. Inte minst om det ska bli möjligt för att ett annat vårtecken ska bli något annat än en vision. Jag pratar så klart om bussbåtarna. Första juni ska det vara premiär enligt en artikel i tidningen Då går lokaltrafiken till sjöss. Även för den som saknar egen fritidsbåt går det sedan några år tillbaka att ta en båt tur på älven, till någon ö eller till och med till de båda grannkommunerna Kristinehamn och Grums.

Är Lustbåt till salu? #blogg100/14

I dag ställer vi frågan om Lustbåt är till salu

Det händer att jag  får mejl med tips om att blogga om det ena eller det andra. Oftast handlar det om reklam-mejl för en produkt som någon hoppas jag ska blogga om.  Ibland erbjuds jag också någon hundralapp för att jag ska jag skriva snällt om en produkt. Och när det är riktigt avancerat har jag till och med erbjudits färdigskrivna blogginlägg för publicering mot betalning.

I vissa kretsar är det kanske coolt, men för mig känns det mer tveksamt. Lustbåt är inte ett annonsblad och Lustbåt är inte till salu.

Båtprylar är kul. Kul att titta på, att drömma om, att prata om och inte minst att skaffa sig. Därför handlar Lustbåt ofta om prylar. Bra prylar, dåliga prylar och prylar som… Ja ni fattar. Men en sak kan du vara säger på. De prylar som jag skriver om skriver jag om för att jag tycker det är kul, och lustfyllt. Jag har inte fått dem, jag har inte tiggt mig till dem och jag har inte fått betalt för att skriva om dem.

Inte till salu – men smickrande.

Samtidigt är det lite smickrande. Tänk att lilla jag titt som tätt får den uppmärksamheten. Och så ger det en del intressanta insikter om hur bloggosfären och det nya medialandskapet funkar.

Då och då får jag ett mejl som i korta drag lyder: ”Jag kontaktar dig för en av våra kunders räkning och undrar om du är intresserad av att skriva om produkten X, i så fall kan du få några hundralappar av oss”. Man vill alltså att jag ska göra lite så kallad annonsblads journalistik.

Men riktigt roligt blir det när någon mot betalning velat förse mig med en serie färdigskrivna blogginlägg. Inlägg om olika ämnen med länkar.  Några är allmänna, medan andra handlar om och länkar till kundföretaget. Man vill alltså presentera sin kund i en trevlig och trovärdig miljö; ”Lustbåt”. Självklart skulle jag få godkänna inläggen före publicering, innan de sökordsoptimerade skjuts i väg ut i cyberrymden som sponsrade inlägg med cookie annonser som bränsle.

Ibland undrar jag hur mycket av det som delas i mina flöden och gurglingar som produceras på det viset.

Vardaglig värsting lyx.

Ofta får jag också mejl med inbjudningar till event där det ska presenteras en nya båt modeller.

Det är trevligt. Visst vore det lite kul att som provsegla värsting båten X på något mysigt ställe där solen skiner och det är ganska varmt även mitt i vintern. Och i sällskap med riktiga journalister skulle jag väl som bloggare kunna hänga på utan att schackra med min heder? Frågan är bara hur jag skulle kunna få loss pengar och ledighet. De små slantar som andra erbjuder räcker knappast ens till biljetten på flygbussen.

Så därmed sagt; att som läsare av Lustbåt kan du vara förvissad om att allt som här står att läsa bygger på undertecknads omutbara och klena omdöme, för Lustbåt är inte till salu.

En offeranod i necessären #blogg100/10

Offeranod; en inte oviktig detalj.

Sent i går kväll skrev jag en att göra lista till bloggen. Men postad och klar insåg jag att en liten men viktig detalj glömts bort. Jag kom på det när jag borstade tänderna. Vi talar om en offeranod.

 

 

 

En plugg med tillhörande offeranod som bara för någon dag sedan medverkade i denna blogg. Sedan ett halvårstid ligger denna plugg o offeranod i mon necessär. Att jag kom på den när jag borstade tänderna var egentligen inte så konstigt.

Gårdagens inlägg skrevs halvliggandes i en säng postades och sedan gick jag in och borstade tänderna. Jag befann mig på ett hotell. Hotellrummet var litet. Så litet att det i princip inte rymde mer än en säng och ett mindre badrum. Där fanns varken stol eller bord.  För gästen återstod att lägga sig på sängen och att använda den som sin mobila arbetsplats.

Offeranod i necessären

Sagt och gjort. Efter att skrivit dagens inlägg var det alltså läggdags. Jag tryckte in mig på det minimala badrummet och insåg att förutom tandborste och tandkräm hade jag en liten men inte obetydlig plugg liggandes i necessären. Där har den legat sedan höstupptagningen.

Saken var den att när pluggen i samband med sommarens äventyr lossnade noterade jag att offeranoden var tämligen illa anfrätt. Den behövde bytas. När jag någon månad senare tog upp båten nöjde jag mig inte med att bara lossa pluggen och tömma värmeväxlaren på sjövatten, utan stoppade pluggen i fickan för att komma ihåg att köpa en ny under vintern. Väl hemma kan jag tänka mig att jag tömde fickorna innan jag la byxorna på tvätten i korgen som ligger i badrummet. Och för att undvika att plugg och offeranod städades bort, vilket lätt kan hända om man lägger den på handfatet stoppade jag den på ett ställe där den får ligg i fred. Necessären.

Så medan moderfartyget har legat på land har den lilla pluggen fått följa med Shihiros skeppare på en rad resor inom och utom landet. Den har därmed blivit riktigt berest under vintern.