Hur fort går en Nimbus – testrapport 2

Vår Nimbus på väg genom sensommarkvällen utanför Tynäs

I somras nosade jag rätt på en gammal test där Volvo Penta mätt fart och förbrukning på en TAMD 31a i en Nimbus 2600. Men hur fort går det på riktigt? Här kommer Lustbåts egen testrapport. 

Volvos rapport är gjort med största omsorg: Lufttryck och temperatur mättes och angavs på tiondelen och farten mättes med radar. Allt med närmast vetenskaplig precision. Dock med förbehålletatt resultat bara gäller för testbåten.

Lustbåt vill inte vara sämre. Därför noteras för den vetgirige att temperaturen var behagligt badbar (över 20 grader). Att det låg ett högtryck över landet  samt att farten som mättes med en GPS självklart inte  heller gäller för något annat flytetyg än testbåten. Men i motsats till Penta började vi att mäta vid makliga 1000 r/pm, samtidigt som vi avstod från att köra fullgas. Det känns helt enkelt som en rätt dålig idé att försöka knäcka 20 knop med en 2600a.

Testrapport

  • RPM                             Lustbåts test              Pentas test
    • 1000                         4,3 knop                     ej mätt
    • 1500                         6,0 knop                     ej mätt
    • 2000                         7,2 knop                     ej mätt
    • 2500                         8,8 knop                       8,4 knop
    • 3000                       12,8 knop                     13,4 knop
    • 3500                       16,6 knop                     18.0 knop

Lustbåt var snabbast vid 2 000 varv men sedan drog Pentas test i väg. Hur det kan blivit så kan man fråga sig,  Kanske såg de till att ha akterlig vind och ström, eller så jobbade med trimtabsen, och fick till några extra knop på grund av det.

 

LED-belysning för ljus i kajutan

Gamle ägaren hade gjort ett gediget jobb. Den gamla skrovbeklädnaden var bytt men i sällskap med den hade också all belysning i hytterna åkt ut. Efter några års funderande  har jag gått från ord till handling och nu är ny LED-belysning på plats.

Interiör från förpiken med ny LED belysning

Från början var min tanke att montera armaturer med LED-glödlampor på ungefär samma sätt och ställen som det varit i original Men dottern sa det borde göras modernare, som en ”båtmässebåt”. Efter att sonderat i varuhus och på webben blev det till slut Rusta och IKEA som vann upphandlingen och fick vara huvudleverantörer. Vanliga standard prylar och Jag klippte av sladdar till transformatorer och ersatte strömbrytare för inomhusbruk med dragströmbrytare. Det kanske inte håller i evighet men LED-system lär inte bli dyrare.

LED-belysning på toan

Ett sett med fyra små LED-puckar från IKEA var första inköpet. Två av dem kopplades i hop och sattes med en sladdkanal upp i taket på toan. I ett första försöket med medföljande dubbelhäftande tape. Det funkade inte. När solen gassade och det blev varmt släppte den. Det blev till att skruva fast lamporna. Inte helt lätt att först borra genom den mjuka vinylen för att sedan göra ett litet märke i glasfiberplasten för att fästa skruven.  Ett varv målartejp på borren fick fungera som stopp. Sladden drog jag i en liten fyrkantig kabelkanal i tak och på vägg ned till tvättställskommoden. Innan för den använde jag en lite enklare variant från Clas Ohlson, inte så snygga men lätta klippa i små längder.

Akterhytten

LED belysning i akterhytten

I original har 2600ans akterhytt bara en liten sänglampa med frostad glas/plast som andas husvagnssemester anno 1980.  I min version med LED-belysning satte jag de resterande puckarna i taket. Lite jobb att demontera innertaket men det var det värt. Klurigare är att hitta någonstans att sätta strömbrytaren, liksom dra sl0add och montera strömbrytare i skåpet. NImbus inredningen är väldigt  grundligt hopsnickrad och inte tänkt att demonteras.

Förpiken

Teaklisten skruvad på metalltungorna

Skulle jag sätta upp en eller två standard lampor i förpiken?  Knappast, jag har sett sådana lösningar och de ser rätt trist ut. Men av någon obegriplig anledning sticker det ned några metalltungor från taket på skarndäckets undersida som möjligtvis kan användas för att slå huvudet i.

Där föddes tanken. Jag gjorde i ordning ett par teaklister och skruvade dem från baksidan mot metalltungorna. Till det köptes två sett om tre LED-lister vardera och en lös att ha över stick-kojen. (Rusta fick bli leverantör för att de hade möjlighet att köpa extra lösa LED-lister.) De monterades på teaklisten men på några ställen fick jag sätta små träklackar för att komma förbi tungorna. Dessutom fick jag skarva lite sladd här och var så att allt kunde kopplas till en och samma strömbrytare.

USB uttag för laddning och läslampa

Pricken över blev USB-kontakten  över ena kojen som förutom att funka som laddare blir kontakt för en läslampa med USB uttag.

 

Den extra LED-listen över stickkojen.

Ett par ord om höstupptagningen

höstupptagning

En sista tur innan det är dags höstupptagning

Så tog båt säsongen 2018 slut. Som vanligt blev det inte som man tänkt sig, Först i juli strax innan vi skulle åka bort, kom Chihiro i sjön. Och efter månader med högtryck blev augusti vädret ostadigt, september en högst ordinär höstmånad och sedan var det dags för höstupptagning.

Men det finns inga skäl att vara besviken får årets sista tur blev en fin vink om kommande somrar. Andra helgen i oktober var vikt för höstupptagningen. Egentligen hade planen varit att ta upp redan veckan innan men friska vindar gjorde att vi väntade en vecka, och det var tur.

Vatten fattigt

Från hemmahamnen i Mariebergsviken finns två vägar till kranen och uppställningsplatsen hos Skoghalls båtsällskap. Antingen rundar man hela Hammarö, vilket är en resa på drygt 15 sjömil, eller vilket är vanligast och närmare, väljer man att gå genom älven på en knapp timma i fem knop.

Det var inte först gången det är lite vatten i älven. Mer än en gång har jag med dunkade hjärta känt kölen glida över älvbotten, fått göra ett omtag och backa för att hitta fritt vatten. Men efter årets torra sommar värre än så och det tog stopp strax nedströms Jakobsbergsbron. Det fick bli att vända tillbaka och ta vägen runt Hammarö.

Att backa rakt i strömmande vatten är inte helt enkelt. Lite ström på bogen och hela båten vill ställa sig på tvären! Att backa en båt rakt i grunt strömmande vatten är direkt otrevligt, speciellt när man blev tvungna att backa drygt hundra meter innan  vi ens kunde vända båten. Så smal var strömfåran.

På sjön och höstupptagning

torrsatt

Torsatt och betäckt med presenning

Men sedan fick vi en fin tur. Smult vatten och strålande höstsol. Hade vi vetat, hade vi bunkrat med mackor och kaffe. Nu fick vi nöja oss med chokladbitar och den flaska cola som var kvar ombord.

Samtidigt blev det en riktig test av plattan och Eniro på sjön appen. För första gången blev den med på vatten där jag egentligen inte behöver den. Den fungerade bra. Det är enkel att lägga in en rutt när man bara kan klicka på skärmen. Och under gång visade den avstånd och bäring till nästa waypoint samtidigt som den intelligent insåg att den passerats även om man gick lite vid sidan om.

Ändå finns några bockar i protokollet. Jag saknar en 3D vy, inte för att se sjökortet i 3D men det är bekvämt att hålla kurs och köra på linjen i den vyn. Sedan är utrustningen tyvärr inte helt stabil. För mycket zoomande var inte helt populärt, då stängde appen sig till slut.

Om det beror på appen eller plattans ska jag låta vara osagt. Men sammanfattningsvis vill jag säga att ”Enior på sjön” i en platta är betydligt trevligare än en liten plotter som är tre gånger så dyr och det lovar gott.

Mer som lovade gott var att med sol och ljumma vindar kändes nästan för tidigt att ta upp båten, eller i alla fall ett bra skäl att redan börja längta till nästa båtår.

 

 

 

 

Testrapport från Volvo Penta

Hur mycket drar hon?   Det är frågan som alla båtägare får men få kan svara på
Ska vi gissa att det var 1987 som Volvo Penta gjorde denna testrapport. Där kollades hur mycket en Nimbus 2600 drar.  Numret på den är i alla fall 16-87. Båten på bilden minst en 86a. Och att den är gjort före GPS:ens intåg kan man ana då hastigheten mätts med radar.

Hur som helst så placerades en person till rors i en Nimbus 2600 bestyckad med en TAMD 31 motor, Sen mättes vad man fick ut i fart och förbrukning på motorvarv mellan 2000 och  3 950 r/min och det skrevs en testrapport.  Som läsare av den kan det noteras att vare sig 3950 rpm eller farter över 20 knop är så mycket att eftertrakta i en NImbus 2600. Roligare och  mer matnyttigt vore att veta vad hon drar i farter under tio knop men….

Ändå kanske man inte ska förlita sig för mycket på resultaten. Volvo Penta är i alla fall tydliga med att tala om att testrapporten inte rapporterade något annat än vad som mätts upp  vid just det aktuella tillfället.

Testrapport, Nimbus 2600 med TAMD 31

Testrapport från Volvo Penta om en Nimbus 2600 med en TAMD 31a.

Detta inlägg är publicerat i Lustbåts Dokumentarkiv om Nimbus 2600

 

Norsk test från Båtmagasinet no. 7/87

Svenska Nimbus och Nimbus 2600 är båtar som är uppskattas även i Norge.  Många Nimbus båtar har funnit sin hemma hamn där under åren, och under många år gick därför en konvoj med båtar från Göteborg till norska Vestlandet. Men självklart har det också skrivits massor om Nimbus  båtar i norsk båtpress.

I sommar hittade jag den här testen hämtad från norska tidnignen Båtmagasinet anno 1987.  Som läsare får man ta del av nästan idel lovord när skribenten ger besked att den är fullt i klass med båtar som Tresfjord 29 och Saga 27.  Arikeln är kopierad för bra många år sedan, innan en kopiater klarade så mycket gråskalor, men avslöjar ändå att förfataren Ingvar Johnsens är förvillande lik Helge Uggla.

Denna sida är publicerad i Lustbåts Dokumentarkiv om Nimbus 2600

test Nimbus 2600 (1/4)

test Nimbus 2600 2/4

test Nimbus 2600 2/4

test Nimbus 2600 3/4

test Nimbus 2600 3/4

test Nimbus 2600 4/4

test Nimbus 2600 4/4

Plattan i båt(t)en – Eniro på Sjön

Platta gör jobbet

Plattan ger plottern en tuff match.

En platta i stället för plotter? Kan det vara tidens melodi, eller är det inte bara en fluga? För ombord krävs väl en riktig marinplotter och inte en tramsig surfplatta från radiohandlaren.

För inte så många år sedan stod striden mellan papperskort och  plotter med GPS. Vem som vann den striden vet vi.
Kartor är trevligt, men jag har sagt det förr: Tekniken fungerar och chansen att hamna rätt med död räkning och triangulering är inte speciellt stor. I alla fall inte i jämförelse med positionsbestämningen som du får av din telefon.  Men nu handlar det om plotterns vara eller icke vara.

 Plotter eller platta, det är frågan.

Jag råkar vara ägare till  två inte helt nya, men fullt fungerande plottrar. Däremot har jag inte sjökort för de vatten jag normalt befar. Att datera upp och köpa nya är grymt dyrt. Mer prisvärt är att slå till på ett plotterpaket med sjökort inkluderat. Enligt samma logik är det då lika bra att lägga på ett par tum på skärmen för några tusenlappar och sedan några till för en givare till det inbyggda ekolodet…  Vips har man då betalat tio papp för en apparat som man egentligen inte alls har någon nytta av när färden ändå för det mesta går till någon av de kända badholmarna.

Plattan i båten!?

Så innan jag slog till på en ny plotter kollade jag vad en surfplatta skulle kosta. Efter lite letande hittade jag en Lenova platta  som var hyggligt robust och IP52  certifierad, (vilket innebär att den ska klara tio minuter regn och vara dammtät). Den slog jag till på och efter inköp laddades plattan med Eniro på sjön som i pro versionen kostar 180 kronor per år. Därmed hade jag en navigator med tio tums skärm och kort för i runda slängar två tusen kronor.

Funkar det?

Ja, är det korta svaret på frågan. Det funkar utmärkt. Eller i alla fall helt OK och enligt förväntan.

Men först ska sägas. Tänker du köra Eniro appen är det Pro versionen som gäller. Den visar fart, positon och du kan lägga in rutter och den har tracker.
Dessutom kan den ladda ned sjökort så att du har korten i plattan även när du är off-line, och så länge du har mobiltäckning har du AIS täckning . Dvs. du ser båtar kring dig som har AIS. Allt det här är funktioner som du behöver för att kunna använda den som plotter, men som saknas på gratisversionen. Den är med andra ord är en leksak.

Finns det inget att klaga på? Så klart, en surfplatta är en platta och inte en navigator. LJusstyrkan på skärmen är klenare än en på plotter.  Och så är batteriet lite känslig för värme. En solig eftermiddag stängde den helt sonika av sig. Självklart så kan man inte doppa den i vatten som riktig plotter. Har man inte en ruffad båt är ett vattentätt fodral en god investering.

Dessutom kan man använda den som en surfplatta, och som synes gick det utmärkt att titta på fotblolls VM genom att köra internetdelning från telefonen. TV antenn i gösstaken käns också plötsligt ganska ålderdomligt.

Ingen riktig plotter

På samma sätt är det med Enior på sjön.  Den är inte en komplett plotter.  Den har bara ett visningsläge och det är sjökort sett uppifrån. Det är optimalt. Sökfunktionen är dessutom lite klen. Du kan inte ange koordinater och att söka efter, orter öar eller andra geografiska platser är en tämligen osäker funktion. Söker du på ”Lurö” visar Eniro På sjön på en plats någonstans på Västgötaslätten. Däremot  går det utmärkt att söka ”företag och tjänster” ur Enios  register, men det är väl inte därför man har ett navigationsprogram.

Vidare säger man att appen ska gå att dela mellan olika enheter tex. platta och telefon. Men det funkar bara så länge du använder samma operativ, kör du som jag en Androidplatta och en I-pone ja då fungerar det inte. Eniro har en förklaring men men den låter en smula krystad,  Jag gissar att fler än jag som kör till exempel både Booking och Facebook på mer än en plattform…

Så sammanfattningen blir, Eniro på sjön och en surfplatta funkar utmärkt och kan nog för de flesta ersätta en plotter.

 

 

En ny båtsäsong med lustbåt

Ännu en båtsäsong och Lustbåt är tillbaka.

Lustbåt har varit tämligen tystlåten det senaste året. Även om det började bra med jolle segling redan i april, var förra året inte någon vidare lustbåtssommar, Det blev ingen båtsäsong att tala om.

Ett snöpligt motor fel och Stora Nimbusen blev liggande på land. Och varannandags väder gjorde att Pokusen inte heller kom i sjön.

-Så hur blir 2018 då?
-Det blir bra. Lite försenat men bra. Isen låg till halva april så jollarna fick hålla sig på land längre än i fjol. Men ändå, sista veckan i juni ringde till sist båtreparatören och berättade att delarna som varit restnoterade hos Volvo Penta hela våren äntligen kommit och nu var skruvade på plats. Ett par dagars laddande av batterier, lite hjälp från klubbens duktiga kranskötare och så var man äntligen i sjön och  ännu  en båtsäsong tar sin början även för stora Nimbusen.

Ännu en båtsäsong

Efter ett år på land det var en speciell känsla att sjösätta. Motorn startades och  genomföringar kollades. Den fick gå på tomgång en stund och en extra koll under durkarna innan vi la ut. Hur skulle det gå nu? Skulle mina värsta farhågor besannas, skulle det bara småtrilskas, eller väntade kalamiteter som man inte ens kan föreställa sig?

Det ska medges att det pirrade rejält i magen. Men undan för undran ersattes det nervösa pirrande av dieselmotorn välbehagliga vibrationer i takt med att vi rundade bruket och sedan gick in i älven. Och kanske blir läsaren besviken att vi kom hem utan några mer spännande incidenter än att vi hörde kölen smeka sandbotten i älven där vattenståndet börjar bli högsommar lågt.

 

Stay Tuned.

 

 

Nimbus 2600 bildsida

Den här sidan är en sida med bilder av och med vår Nimbus 2600 Chihiro.

Förtöjd vid bryggan

Vår Nimbus på väg genom sensommarkvällen utanför Tynäs

 

TAMD31 i all sin prakt

Köket med sin nya lucka i Plexiglas där det en gång satt en ugn

Kuddrum aka akterhytt

Bordet i doghouse

I dag blir det bara en bild av Chihiro

Hunden på sin favorit plats i båten.

En översikt av våra profilprodukter. Den babyblå sjösäcken har aldrig varit vackrare.

Två experter i mottorrummet

 

 

Båtmässan 2018 – årets första båtutflykt

happy-cat

Hurricane Happy-Cat fick med sjösäckar och spinnakerstrumpa  oss att dra på smilbanden.

Båtåret inleds för oss med en tur till Göteborg där Båtmässan 2018 går av stapeln första veckan i februari. Lustbåt var på plats redan på premiärhelgen. Bland nytt och gammalt kryssades det runt och här är rapporten.

Först och främst noterar vi att sandfärgat är på väg ut, och klassiskt marinblått på väg tillbaka. Det tackar vi för. Därefter noterar vi att coola retrotrender så smått kämpar sig in på den konservativa båtmarknaden när både franska Reha och läckert pastellfärgade norska Cormate fanns på plats. Men först några ord om maten.

Mat på Båtmässan 2018

För många år sedan var buffén med  fisk och skaldjur av alla sorter ett av de mässans stora glädjeämnen,  Men med åren blev den allt tristare och genomgick en förskjutning från havstema till hafs-tema. Och när buffén förra året helt ersatts av en trist dagens rätt som för sällskapets vegetarian bestod av anrättningen ”kokt potatis ” för en dryg hundring var bottennappet ett faktum. I år var restaurangen på mässan borta.

I stället följde vi stora skylten på väggen i hall C.  Upp för rulltrappan, ut från mässan, och in på hotellet Gotia Towers restaurang. Det var bara  vi  och utställarna som hittat dig. Borta var de långa köerna och i lugn och ro fick vi varmrätt, salladsbord kaffe och kaka. Det rekommenderas.

Hur var själva båtmässan 2018?  Om du är spekulant på en styrpulpetare är utbudet stort, för att inte säga enormt. Från dryga fyra till knappa åtta meter, byggd i Sverige, Norge Finland eller Polen i glasfiber eller aluminium, eller varför inte en ribb?  Det finns en för varje plånbok. Valet är ditt.

Vill du spela ut leverantörerna mot varandra är säkert Båtmässan 2018 rätt plats att få till paketet med just den trailer och motorkombination som passar dig. De är säkert alla praktiska och bra båtar men för Lustbåt är de ungefär lika roliga som bilar från Kia, Toyota och Skoda.  Inget vi kollar på, med andra ord.

Jollar att glädjas åt

Roligare var det med alla jollarna som gjort entré. Nytt för i år. Uppe på plan två fanns en hel sektion med olika jollar. Laser och andra kända tävlingsjollar samsades med nya och mer okända modeller. Coolast var den uppblåsbara katamaranen Happy-cat   från Österrike. Med ett löfte om en monteringstid på cirka 40 minuter och tio knop i lättvind väcktes ha begäret.  Tre versioner från minsta Neo för 56 000 kronor via Evolution för 67 till ”top of the line” Hurricane för  drygt 80. Om man i alla fall kunde få hyra den en dag!

 

 

Lågtryck när barometern den faller

Ute så stormade det. Jag läser 975 hekto Pascal eller om man så vill 730 mm kvicksilver på barometern. Det är lågt i jämförelse med de 1012 som sägs vara normala på mina latituder enligt SMHI. Samma källa som berättar att  950 och 1050 hPa är de värden som lufttrycket brukar variera kring i vårt land.

Barometern

Barometern visar lågtryck

Medan jag skriver det här och kollar upp lite fakta om lufttryck faller barometern två streck till. Sedan lär jag mig att förutom att experimentera med kvicksilverbarometrar och namnge enheten för tryck skapade den franske vetenskapsmannen Pascal föregångaren till roulettspelet.

Barometern årets julklapp?

Jo, så är de i alla fall för mig. Min dotter gav mig en barometer i julklapp. Sedan dess följer jag lufttryckets variationer så fort jag får chansen.

En stormig afton följdes av en betydligt lugnare morgon och fram emot middagstid visade sig en blek vintersol. Men som den man av fasta värden jag nu blivit lät jag mig inte förledas. En blick på barometern talade om att den bara rört sig en smula uppåt. Och slutsatsen blir att det nog bara är en varmfront som drar förbi innan lågtrycket på nytt fördjupas. Den påföljande kollen  med SMHI bekräftar misstanken. Och jag kan behagligt luta mig tillbaka och ställa mig frågan vad man ska med appar och andra nymodigheter när man har en ordentlig barometer.

Barometern – Analogt så det förslår

Frågan känns extra befogad en dag som denna då min telefonen bestämde sig för att sluta fungera. En händelse som jag inte ska trötta ut läsaren med, genom att berättar om den förvirring som uppstått. Inte för att jag fått låna en ny telefon, utan för att för att det krävs att för kunna ladda ned Bank-id appen till telefonen krävs att man först med hjälp av Bank-id appen loggar in på internetbanken och laddar ned Bank-id appen innan man kan ladda ned den Bank-id app som krävs för att kunna logga in på internetbanken för att ladda ned sagda Bank-id app till telefonen.

En analog barometer känns i sammanhanget mycket tillförlitlig och hälsosam. Inte minst med tanken på att barometern numera är fri från kvicksilver. Den är nämligen en så kallad Paulinbarometer aka. Aneroidbarometer som i stället för med kvicksilvrets hjälp bestämmer lufttrycket med hjälp av en lufttät metalldosa.

Den fungerar så att när lufttrycket ökar eller minskar pressas dosan i hop respektive vidgas, i lådan finns en fjäder som påverkar en nål i sin tur på en urtavla pekar ut  vilket lufttryck det är just då. En trivsamt miljövänlig pryl uppfunnen av den svenske vetenskapsmannen J.G Paulin till lika något som kräver att den vetgirige lämnar internet till förmån för Nationalencyklopedins band nr. 15.